Lagonosticta l. blodfink-slägtet, zool., hör till tättingarnas ordning (Passeres) inom foglarnas klass. Det har jämförelsevis lång, från sidorna sammantryckt näbb och kort, rundad stjert. Dit hör lilla blodfinken, L. minima, som blir 90 mm. lång. Hannen är öfvervägande blodröd till färgen och honan grå, med hvitprickigt bröst. Blodfinken förekommer i Sudan och lefver, liksom sparfvarna hos oss, i talrika skaror invid menniskornas bostäder. Han är en behaglig fogel, som är i verksamhet och rörelse nästan hela dagen. Endast under de hetaste timmarna söker han skydd under de ständigt gröna trädens skuggiga bladverk. Under fortplantningstiden lefva blodfinkarna parvis och bygga sina bon under taken på infödingarnas hyddor, i nödfall äfven i träd eller t. o. m. på marken. Hannen visar mycken ömhet mot sin hona, med hvilken han turvis rufvar äggen. C. R. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Lagonosticta
Ämne: Fågelfamiljer, fågelsläkten och fågelarter · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 563 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗