Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Lamber

Ämne: Franska publicister och essäister · Franska historiker, lärda och skriftställare

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 611–612 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Lamber [langbär], Juliette, fransk skriftställarinna, föddes 1836. Det äktenskap, som hon helt ung ingick med en läkare i landsorten, blef icke lyckligt. Hon lemnade derför mannen efter några år och lyckades i Paris skapa sig en ställning såsom författarinna. Snart vorden enka, skänkte hon af verklig böjelse sin hand åt Edmond Adam, hvilken 1877 afled såsom senator, och efter hvilken hon ärfde en ofantlig förmögenhet. Såsom madame Edmond Adam har hon varit medelpunkt för en inflytelserik politisk och literär "salon" i Paris. Under Paris' belägring 1870--71 stod hon i främsta ledet af de hjeltemodiga parisiskor, som upprättade lasarett, utdelade lifsförnödenheter och skötte de sårade. Hennes hem, som redan före kriget varit en samlingsplats för det liberala partiets förmågor, spelade i detta afseende en alltmer betydande rol, särskildt under krisen d. 16 Maj--14 Dec. 1877, då Gambettas parti segrade öfver reaktionen. Efter denna tid har hennes salong antagit ett öfvervägande literär-artistiskt skaplynne. Ifrig patriot och republikanska, är madame Adam dock föga böjd för att inordna sina meningar under något partis; derför har ofta förhållandet varit kyligt mellan henne och de ledande statsmännen. Hon grundade d. 15 Okt. 1879 tidskriften "La nouvelle revue", som i Paris, om ock ej i utlandet, i det närmaste undanträngt "Revue des deux mondes" och verkar för de demokratiska inrättningarnas befästande. Öfversigterna öfver den in- och utländska politiken skrifver hon sjelf och redigerar ensam hela tidskriften. Hon har, delvis under sitt flicknamn Juliette L., utgifvit bl. a. Blanche de Coucy m. fl. noveller (1858), Idées antiproudhoniennes sur l'amour, les femmes et le mariage (1858; 2:dra uppl. 1862), La papauté (1860), Dans les alpes (1867), Saine et sauve (1870), Le siége de Paris (1873), Grecque (1878), Portratts littéraires et politiques (1884), La patrie hongroise (s. å.).