Landsarkiv

Landsarkiv, i Sverige namn på hvad som i andra land kallas provins-, departements-, stifts- eller kretsarkiv, d. v. s. centrala arkivdepoter för uppsamlande och vårdande af äldre handlingar tillhörande offentliga myndigheter i olika landsorter. De akter, som i Sverige kunde komma i fråga att samlas till dylika depoter, tillhöra f. n. läns-, lagmans-, häradsrätts-, bergsrätts-, rådstufvurätts- och stads-, kronofogde- och häradsskrifvare- samt kyrkoarkiv. Frågan om upprättandet af landsarkiv i Sverige vardt aktuel genom en und. skrifvelse från 1888 års riksdag med begäran att K. M: t måtte taga i öfvervägande hvilka åtgärder borde vidtagas för att vinna ett bättre handhafvande af de på spridda håll förvarade offentliga arkiv. Efter åtskilliga förberedande åtgärder samt tre vidlyftiga yttranden af riksarkivarien (d. 24 Febr. 1888, d. 29 Okt. 1895 och d. 7 Dec. 1896) framlades en kungl. proposition i ämnet för 1897 års riksdag, i hvilken begärdes ett anslag af 38,000 kr. för anordnande till landsarkiv af lokaler i Vadstena slott. På samma gång uttalade ecklesiastikministern såsom sin åsigt, att i Sverige lämpligen böjde finnas tre landsarkiv, samt att det sydligaste borde utom Skåne, Halland och Bleking omfatta äfven Småland. Till det mellersta har man tänkt sig, att äfven södra delen af Svealand borde läggas. Det norra skulle omfatta Upland, Vestmanland och Norrland. Gotland skulle bilda ett område för sig. Riksdagen beviljade det begärda anslaget. Förslag till stat och instruktion för landsarkivarier hafva uppgjorts, och till 1898 års riksdag framlade K. M:t proposition om anslag såväl till landsarkivarien i Vadstena (4,000 kr. med 2 ålderstillägg å 500 kr.) som till uppförande af landsarkiv i Upsala och Lund på särskildt derför afsedda platser. — Danmark har 3 provinsarkiv (se Geheime-arkivet. Suppl.), Norge 3. I Finland tillsattes 1897 en komité för utredning af frågan om landsarkivs inrättande. Ehd.