Leipzigska interim

Leipzigska interim (Leipziger-interim. Se Interim) kallas den af de sachsiska landständerna i Leipzig d. 28 Dec. 1548 antagna religionsstadga, genom hvilken man hoppades på fredlig väg bilägga striden mellan katoliker och protestanter. Den var frukten af förhandlingar, som under loppet af år 1548 fördes dels i Pegau mellan Melanchthon m. fl. sachsiska teologer och de katolske biskoparna af Meissen och Naumburg, dels i Torgau mellan nämnda teologer och de sachsiska ständerna, dels i Celle mellan teologerna inbördes. Det leipzigska interim var i det hela blott en mildrad reproduktion af det augsburgiska. Rättfärdiggörelselaran var affattad i sväfvande ordalag, sakramentens sjutal och biskopsmaktens behörighet erkändes och de katolska ceremonierna fingo under namn af "likgiltiga saker" (adiafora, se d. o.) följa med. Den berättigade oro, som derigenom väcktes i det strängt protestantiska lägret, häfdes genom religionskrigets förnyade utbrott, ty det ledde till det för lutheranerna fördelaktiga Passaufördraget (1552).