Protestantism, den kyrkliga riktning, som uppkom i 16:de årh. genom reformationens opposition mot den katolska kyrkan. Motsatsen är alltså katolicism. Protestantismen delade sig i två grenar, den lutherska och den reformerta, emedan reformationskyrkan delade sig på detta sätt. Båda dessa kyrkosamfund kallas med ett gemensamt namn de protestantiska och deras bekännare protestanter (i motsats till katoliker). Dessa benämningar användas äfven om alla sekter med deras anhängare, hvilka utgått ur de protestantiska kyrkorna. Sjelfva namnet protestantism förskrifver sig från den högtidliga protest, hvilken på riksdagen i Speier 1529 d. 19 April afgafs mot riksdagsbeslutet angående reformationens sak af kurfursten Johan den ståndaktige af Sachsen, markgrefven Georg af Brandenburg, hertigarna Ernst och Frans af Lüneburg, landtgrefven Filip af Hessen, furst Wolfgang af Anhalt och 14 riksstäder. Enligt riksdagsbeslutet skulle alla riksständer, som dittills varit förpligtade att hålla Wormsediktet, fortfarande vara bundna vid denna förpligtelse och de öfriga förbjudas att inlåta sig på några reformatoriska nyheter. Protesten åtföljdes af en vädjan till kejsaren, till ett allmänt tyskt riksmöte och till alla opartiska kristliga domare. Efter denna händelse blef namnet protestant den gängse benämningen på hvar och en, som hyllade reformationens grundsatser. J. P.
Nordisk familjebok · första upplagan
Protestantism
Ämne: Luthersk reformation och bekännelseskrifter · Kyrka, kristendom och kyrkohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 331–332 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗