Lepanto

Lepanto (italiensk form för Nygrek. Epakto), stad i grekiska nomarkien Akarnanien-Etolien, på norra sidan af inloppet till Lepantoviken. 1,658 innev. (1879). Biskopssäte. Hamnen är nu till största delen igengrundad och tillgänglig endast för små fartyg. -- Staden ligger på samma plats som det forna Naupaktos, en vigtig hamn i vestra l. ozoliska Lokris, hvilken 455 f. Kr. eröfrades af athenarna och af dem gjordes till en vigtig flottstation under peloponnesiska kriget (431--404 f. Kr.). År 191 f. Kr. eröfrades det af romarna. Under medeltiden öfverlemnades staden af östromerske kejsaren till venezianerna, hvilka befäste den så starkt, att 30,000 turkar belägrade den förgäfves under 4 månader 1477. Bajasid II intog den dock 1499. Mest bekant har L:s namn blifvit genom sjöslaget d. 7 Okt. 1571, i hvilket den förenade spanska, påfliga, maltesiska och venezianska flottan, under befäl af don Juan d'Austria, Marc-Antonio Colonna och Veniero, så fullständigt slog den öfverlägsna turkiska sjömakten, att endast 40 galerer återstodo. Seger vinnarnas förluster uppgingo endast till 15 galerer och 8,000 man, men turkarna förlorade 226 galerer, 300 kanoner, 30,000 fångne och dödade, hvarjämte 15,000 kristna galerslafvar befriades ur sina bojor. Segerns frukter blefvo dock så godt som inga till följd af de kristne anförarnas oenighet. Slaget utkämpades vid Oxiasöarna (Kursolariska öarna) framför Acheloos' delta, n. om vestra inloppet till Patrasviken, men har uppkallats efter L., der turkiska flottan hade sin station.