Lindh, en familj af boktryckare och bokförläggare i Örebro och Stockholm. — 1. Johan Lindh, f. i Örebro d. 4 Okt. 1723, erhöll efter en lärotid i Stockholm 1752 k. privilegium på att öppna boktryckeri i Örebro, sålde i tiotusenvis a-b-c-böcker, katekeser och psalmböcker, vardt rik samt egare af landtgods och jernbruk. Han anlade 1776 på Lindbacka nära Örebro ett pappersbruk, som ännu drifves. Död i Örebro d. 15 Juli 1783. — 2. Johan Per L., den föregåendes son, f. d. 28 Aug. 1757, öfvertog efter faderns död Örebrotryckeriet 1784, men sålde det 1798 till en yngre broder (se nedan, L. 3). Sjelf hade nämligen L. 1791 inköpt tryckeri i Stockholm och der börjat bokförlagsaffär. Han inköpte bl. a. Lars Salvius' förlag, tryckte från 1792 almanacker enligt kontrakt med Vet. akad. samt förlade Vet. akad:s och Vitt. hist. o. ant. akad:s publikationer, bland vittra arbeten Kellgrens, Lidners, Oxenstiernas och Adlerbeths skrifter, att ej tala om öfversatta romaner i tidens smak m. m., samt 1807 års stora lagsamling (på svenska och tyska), hvarjämte han höll bokhandel. 1805 fick han k. privilegium på utgifvande af »Örebro tidning», och 1817 inrättade han i Stockholm ett större stilgjuteri, dit han införskref matriser till nya stilsorter, bl. a. Paris-firman Didots antiqva-stilar. Död i Stockholm d. 30 April 1820. P. A. Norstedt (likaledes bördig från Örebro) inköpte efter L:s död hans boktryckeri, hans boklåda, en del af hans förlag samt kontraktet (af 1817) med Vet. akad. (se vidare Norstedt, K.). — 3. Nils Magnus L., den föregåendes broder, f. i Örebro d. 22 Dec. 1775, fick 1798 öfvertaga tryckeriet i Örebro, öppnade derjämte förlagsverksamhet samt köpte boktryckerier i Jönköping och Vesterås (1811). Af broderns sterbhus förvärfvade han katekes-kontraktet och andra förlag. På 1820-talet och till sin död, d. 16 Mars 1835, var L. den kanske förnämste bokförläggaren i Sverige. Han lade an på lärda verk, lexikon och språkläror samt förde ut flere framstående författarenamn. Till hans förlag hörde skalderna Franzén, Chorseus, Nicander, Euda och Euphrosyne, historikerna Gibbon, W. Scott, Becker, Joh. Müller, Nösselt m. fl. L. blef en mäkta rik man. Firman öfvertogs efter honom af hans son Per Magnus L. (d. 1843), som inköpte Palmblads m. fl:s förlag och öfvertog »Biografiskt lexikon» från 6:te bandet, men saknade faderns och farbroderns driftighet. Till disponent för firman N. M. Lindh antogs 1845 Abraham Bohlin (f. i Marstrand 1810), en arbetsam och intelligent yrkesman. Han ökade förlaget med så vackra namn som Atterbom, Runeberg, B. E. Malmström, Fahlcrantz och Böttiger. 1868 köpte Bohlin firman, men sålde 1868 och 1874 sina förlag till F. & G. Beijer i Stockholm (jfr Beijer, F. U P:son, Suppl.). Bohlin dog i Stockholm d. 28 Maj 1890. Han och hans efterlefvande hafva till k. biblioteket öfverlemnat firman N. M. Lindhs brefvexling, efter skedd utgallring.
*1. Lindhagen, D. G., var ledamot i Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk 1863 88 och inspektor för Högre realläroverket 1876–88. Han har i Vet. akadis publikationer offentliggjort Längenbestimmungen zwischen den sternwarten in Stockholm, Kopenhagen und Christiania (»Vet. akad:s handl.», 1890), Geodätische azimuthbestimmung auf der sternwarte in Lund (»Bihang» till nämnda handl., 1891). De af honom afgifna årsberättelserna omfatta numera åren 1867–1897. L. är hedersledamot af Vet. Soc. i Upsala (1889) och medlem af Norske videnskabernes selskab i Trondhjem (s. å.).
*2. Lindhagen, C. A., tog 1886 afeked från Högsta domstolen och dog d. 21 Okt. 1887 i Stockholm. Stockholms stad reste 1891 en minnesvård på hans graf å Nya kyrkogården och beviljade hans enka en lifstidspension af 3,000 kr.