Sida 761
Lifräddningsstationer ...
Meddelanden såsom bidrag till kännedom om Viktor Rydbergs personlighet. 1895 utgaf han P. A. Siljeströms »Efterlemnade småskrifter i pedagogiska ämnen». Inom kort utkommer ett af L. under flere år förberedt grammatiskt arbete Om attributsbestämningar, i hvilket han genomför en ny indelning af detta slags satsdelar samt uppställer nya och enkla interpunktionsregler för dithörande fall.
*Linderås. 10,392 har. 1,852 innev. (1896).
Linderöd, socken. Se Linneröd (äfven i Suppl.).
*Lindesberg hade 1,686 innev. 1896. Antalet bebyggda tomter 1895 var 110, boningshus 180. Taxeringsvärdet för fast egendom 1896 var 1,803,200 kr., deraf 361,600 kr. för jordbruksfastighet. 1895 hade staden 6 fabriker, med 59 arbetare och ett tillverkningsvärde af 174,650 kr. År 1896 tillkom Lindesbergs bankaktiebolag. Pedagogien indrogs 1893. Med Köping, Nora och Enköping utgör L. en valkrets för val af riksdagsman till Andra kammaren. — L. landsförsamling. 49,244 har. 9,124 innev. (1896).
Lindes domsaga, Örebro län, omfattar Lindes och Ramsbergs bergslag, Nya Kopparbergs bergslag och Fellingsbro härad. 2,149 qvkm. 33,925 innev. (1896).
*Lindes och Ramsbergs bergslag. 98,717 har. 13,375 innev. (1896). Delen af Fellingsbro tillhör Örebro län.
Lindfors, Axel Otto, läkare, universitetslärare, f. i Lund d. 8 Nov. 1852, student der 1872, med. licentiat i Stockholm 1881, med. doktor och docent inom med. fakulteten i Lund 1882, professor i obstetrik och gynekologi i Upsala 1893, har författat ett stort antal uppsatser i sitt ämne, dels utgifna särskildt, dels införda i facktidskrifter, och gjort sig känd äfven såsom lycklig diktare: Två dikter (1880, hvaraf den ena, »En sommarsaga», 1874 belönts med Sv. akad:s mindre pris), Smärre dikter (1887) m. m.
*Lind-Goldschmidt, Jenny M., dog i London d. 2 Nov. 1887. Hennes porträttmedaljong uppsattes 1894 i Westminster abbey. Bland de många biografierna öfver henne må nämnas »Jenny L. die schwedische nachtigall» (1845; på svenska s. å.), »Jenny L.» af A. Becher (1846), »G. Meyerbeer und J. L.» af J. P. Lyser (1847), »Memoirs of Jenny L.» (s. å.), »Jenny Lind, skildring af hennes lefnad» (1848), »Jenny Lind-Goldschmidt» af H. S. Holland och W. S. Rockstro, på grundvalen af dokument samlade af hennes make (1891, öfvers. på svenska af J. R. Spilhammar s. å.), samt »Jenny Lind, cantatrice chrétienne, d'après C. A. Wilkens traduit librement de l'allemand par Julia Jequier» (1896).
*Lindgren, Lars Erik, invaldes 1887 i Landtbruksakademien.
*Lindgren, Karl Adolf, utgaf 1896 Musikaliska studier (om tonkonstens väsende, operan, qvartettsången i Sverige, Bellmansmusiken m. m. samt musikaliska biografier).
Lindgren, Albert Hellen Gustaf Benedikt, literaturhistoriker och kritiker, född d. 13 Juni 1857 i Hedemora, son till författarinnan Amanda Kerfstedt (se denna. Suppl.) i hennes äktenskap med prosten B. G. Lindgren, blef student i Upsala 1876 och flyttade 1878 med modern till Stockholm, der han från 1883 var teaterkritiker i »Ny illustr. tidn.», sedermera (från 1891) literaturoch (tidvis) teaterkritiker i »Aftonbladet». L, har vidare medverkat i de flesta nutida svenska tidskrifter, senast i »ord och bild», och under en följd af år varit lärare vid Dramatiska teaterns elevskola. I bokform har L. författat Ryssland ock nihilismen (1883; inledning till öfversättn. af Stepnjaks »Det underjordiska Ryssland»), Vittra stormän (1894; essayer om Topelius, Bellman och Braun, Nietzsche, Taine, de Maupassant, Sheiley, Dickens, Sheridan) och Sveriges vittra storhetstid (I, Frihetstiden, 1895; II, Gustaf III:s tid och eftergustavianerna, 1896). Han utgaf 1897 antologien »Ungdomens poesibok».
Lindgren, Gustaf Herman Axel, arkitekt, f. i Stockholm d. 4 Nov. 1863, elev vid Tekniska högskolan 1881–85 samt vid Konstakademien 1885–87, företog en studieresa till Tyskland, Italien och Frankrike 1888–89. L. är sedan 1887 anställd i Öfverintendentsämbetet samt sedan 1891 derjämte biträdande arkitekt i Fångvårdsstyrelsen. Bland hans arbeten märkas i Stockholm: husen n:r 8 Bellmansgatan (1887), n:r 4 Lilljansplan (1888), baptistkapellet Tabernaklet (1890), Edlundska huset n:r 11 Strandvägen (1896), länsfängelset (s. å.), det eleganta och rikt utsmyckade Davidsonska huset n:r 8 Arsenalsgatan (s. å.), Stockholms Tattersall, Grefthuregatan (1897). Utom Stockholm har L. utfört Blocksberg i Upland (1893), Ahlbomska huset i Motala (1896), Villa Bernström, Saltsjöbaden (1897). L. har författat en bok om svenska kyrkor (1895) samt den lifliga reseskildringen Ett år i Italien (1896), rikt illustrerad af författaren. J. K–e.
Lindgrenska uppfostringsanstalten. Se Trasskolan.
Lindh, en familj af boktryckare och bokförläggare i Örebro och Stockholm. — 1. Johan Lindh, f. i Örebro d. 4 Okt. 1723, erhöll efter en lärotid i Stockholm 1752 k. privilegium på att öppna boktryckeri i Örebro, sålde i tiotusenvis a-b-c-böcker, katekeser och psalmböcker, vardt rik samt egare af landtgods och jernbruk. Han anlade 1776 på Lindbacka nära Örebro ett pappersbruk, som ännu drifves. Död i Örebro d. 15 Juli 1783. — 2. Johan Per L., den föregåendes son, f. d. 28 Aug. 1757, öfvertog efter faderns död Örebrotryckeriet 1784, men sålde det 1798 till en yngre broder (se nedan, L. 3). Sjelf hade nämligen L. 1791 inköpt tryckeri i Stockholm och der börjat bokförlagsaffär. Han inköpte bl. a. Lars Salvius' förlag, tryckte från 1792 almanacker enligt kontrakt med Vet. akad. samt förlade Vet. akad:s och Vitt. hist. o. ant. akad:s publikationer, bland vittra arbeten Kellgrens, Lidners, Oxenstiernas och Adlerbeths skrifter, att ej tala om öfversatta romaner i tidens smak m. m., samt 1807 års stora lagsamling (på svenska och tyska), hvarjämte han höll bokhandel. 1805 fick han k. privilegium på utgifvande af »Örebro tidning», och 1817 inrättade han i Stockholm ett större stilgjuteri, dit han införskref matriser till nya stilsorter, bl. a. Paris-firman Didots antiqva-stilar. Död i Stockholm d. 30 April 1820. P. A. Norstedt (likaledes bördig från Örebro) inköpte efter L:s död hans boktryckeri, hans boklåda, en del af hans
Källa: Project Runeberg ·
