Sida 760
Lifräddningsstationer ...
Lindberg, Paula, sångerska, f. Frödin, trädde 1897 i äktenskap med med. kandidaten H. Lindberg. Se vidare Frödin. Suppl.
*2. Lindblad, J. M., afled i Hörby d. 14 Dec. 1893.
*Lindblad, J. V., afled i Stockholm d. 2 Febr. 1894.
Lindblom, Alexis Edvard, universitetslärare, f. i Lyckeby 1807, student i Lund 1817, filos. doktor 1826, adjunkt i praktisk filosofi 1831–51, d. 1853, egnade sig hufvudsakligen åt växttopografiska och växtgeografiska studier, särskildt angående Bleking. Han uppsatte och redigerade 1839–46 »Botaniska notiser».
*Linde. 2. Socken. 2,261 har. 338 innev. (1896).
*Linde, L. G., dog i Stockholm d. 19 Juli 1890.
*Lindeborg, r. 4. Står Häfverö bör vara Hafverö.
Lindefors, förr jernbruk. Se Hok. Suppl.
*Lindegren, Amalia, dog i Stockholm d. 27 Dec. 1891.
Lindegren, August (Agi), arkitekt, tecknare, etsare, f. i Hudiksvall d. 29 Dec. 1858, var elev vid Tekniska högskolan 1878–82 och vid Konstakademien 1882–85, hvarefter han företagit studieresor till Frankrike och Italien 1885–86, till Tyskland och Italien 1888 (på Kommerskollegii yrkesstipendium) för att studera väggmålningsteknik, till Tyskland och Italien 1890 (för Upsala domkyrka) samt till Tyskland och Frankrike 1896 (för Vesterås domkyrka). L. är sedan 1885 arkitekt i Öfverintendentsämbetet och sedan 1895 derjämte slottsarkitekt vid Drottningholm. Bland hans arkitektoniska verk märkas Gransäters villa vid Baggensfjärden (1886), Biologiska museet (1893), i norsk stafkyrkostil, Villa Skoga å Kolmården (1894), Nordiska museets provisoriska tillbyggnad vid Stockholmsutställningen 1897, Villa å Portudden vid Gripsholm (s. å.) samt Folkets hus vid Grängesberg (under arbete 1898). Genom fin smak och ett fullkomligt mästerskap i den konstnärliga stiliseringen af växtformer har L. vunnit stor berömmelse på de dekorativa konsternas rika fält. Han har ledt dekoreringar i Johannes' (1889–90), Katarina (1892), Jakobs (1892–93), Östermalms (1894), Gustaf Adolfs (s. å.) och Adolf Fredriks (1895) kyrkor i Stockholm, domkyrkorna i Upsala (1890–93), Vesterås (1895–96) och Hernösand (1895), kyrkorna i Hudiksvall (1888) och Nacka (1891) samt Olai (1891) och Hedvigs (1894) kyrkor i Norrköping. Vidare har han textat och illustrerat böckerna »Broder Ragnvald och den heliga Catarina», af J. Böttiger (1887), »Om Riddaren med Ämbaret» (1895) och »Due canzoni» (1891), öfvers. af C. Wahlund, samt illustrerat »Lilla Brigitteboken (1892), utg. af H. Wieselgren, »Hedvig Eleonoras Drottningholm» (1897), af J. Böttiger, samt »Les maisons souveraines de l'Europe», af F. U. Wrangel (under arbete), hvarjämte han tecknat åtskilliga bokband, som utförts af G. Hedberg. Vid Oskar II:s jubileum år 1897 voro de flesta af de öfverlemnade svenska adresserna textade och illustrerade af L. Han har äfven etsat en del ex-libris ocl humoristiska karrikatyrer samt ett porträtt af prof M. Sondén. J. K–e.
Lindegrén, Sofie Vilhelmina, operasångerska f. i Krokek, Östergötland, d. 31 Jan. 1863, engagerades vid Stora teatern i Göteborg 1888 och vid k. operan i Stockholm 1894. Hennes Hans i »Hans och Greta» är en mycket lyckad typ. För öfrigt har hon sjungit Santuzza i »På Sicilien», Micaela i »Carmen», Maria i »Brudköpet», Mignon m. fl. sopranpartier. A. L.
Lindeman, Erik. Se Lindsköld.
*Lindeman, L. M., dog 1887.
*Linden, till 1885 landsförsamling och förort till staden Hannover, utgör nu särskild stad och stadskrets och hade 35,860 innev. 1895. Stor maskinfabrik (omkr. 1,400 arb.) samt väfverier, spinnerier m. m.
1. Linden, Emil Alexander, operasångare, f. i Uddevalla d. 10 Okt. 1859, var engagerad i Göteborg, i Stockholm vid Mindre och Nya teatrarna samt slutligen vid k. operan (1887–90), hvarefter han verkat som impresario och föreståndare för »Lindens teater- och konsertbyrå». Bland hans barytonpartier må nämnas Tiggarstudenten, Figaro, Simeon i »Josef» och Petrucchio i »Hårdt mot hårdt».
2. Linden, Matilda Emilia Charlotta, f. Jungstedt i Norrköping d. 13 Okt. 1864, sedan 1891 den föregåendes hustru, elev af Günther, Arlberg, Signe Hebbe och Désirée Artôt, engagerad i Stockholm vid k. operan 1888, i Göteborg 1891 och åter i Stockholm 1892. Fru L. hör till vår operas allra främsta artister, mindre genom någon stor och ovanlig stämma än genom en sällsynt harmonisk förening af lycklig apparition, intelligent musikaliskt föredrag och en betydande dramatisk talang för vidt skilda uppgifter. Hennes Orfeus är på svensk scen och sannolikt på de flesta utländska oöfverträffad, i Rebecka i »Hexfällan» har hon skapat ett original af excentricitet, Carmen har hon från ett osäkert försök småningom utarbetat till en populär karaktersstudie och i Nicklaus i »Hoffmanns sagor» har hon visat afgjord fallenhet äfven för det operett-artade. Bland öfriga mezzosopranpartier må i synnerhet framhållas hennes Amneris i »Aïda», Cherubin i »Figaros bröllop», Leonora och Navarresiskan. A. L.
*Lindenschmit. 1. Wilhelm L. d. ä. — Hans broder Ludwig afled 1893 i Mainz. — 2. Wilhelm L. d. y. afled 1895 i München.
*Linder, N., var 1886 generalsekreterare vid 3:dje nordiska filologmötet i Stockholm. (Hans berättelse öfver mötets förhandlingar trycktes af brist på medel först 1893, såsom tillägg till berättelsen öfver det 4:de mötet.) 1891–93 var L. en af hufvudstadens liberala och frihandelsvänliga representanter i Andra kammaren och 1891–97 inspektor för Stockholms arbetareinstitut. Han är medstiftare af och sedan Dec. 1895 ordförande i »Samfundet för nordisk språkforskning». Bland L:s efter 1885 offentliggjorda skrifter må nämnas 2:dra uppl. af Regler och råd etc. (1886, ej 1885, såsom det uppgifves i hufvudarbetet), Om -er, -r, -ar och -or såsom pluraländelser för neutrala substantiver i svenska språket (1890) i der han, i strid med Rydqvist och andra, ådagalägger, att dessa ändelser äro fullt berättigade äfven i neutrer, samt Om afledningsformerna -länding, -ländning och -länning (1896). I ett par föredrag framlade han 1895 och 1896
Källa: Project Runeberg ·
