Lire-slägtet

Lire-slägtet, Nectris, zool., hör till stormfoglarnas familj (Procellariidae) inom de långvingade simfoglarnas ordning och foglarnas klass. Näbben är lika lång som eller längre än hufvudet, tämligen smal, nästan trind, utåt hoptryckt och med öfre käken nedböjd till en spetsig hake. Näsborrarna öppna sig i två skilda tuber, som äro nära intill hvarandra. Benen äro medelmåttiga, med tämligen långa framtår; baktån utgöres endast af en spetsig klo. Vingarna äro tämligen långa, spetsiga, längre än eller lika med stjerten och med första pennan längst. Stjerten består af tolf pennor och är tvär eller vigglik. Dithörande foglar föra ett nattligt lefnadssätt och ligga om dagarna mest dolda i djupa hål mellan stenar eller i jorden. Deras flygt är pilsnabb och skarp liksom tornsvalornas, men vacklande. Hannen och honan likna hvarandra till färg och storlek, lefva i engifte och bära i matstrupen föda till sina ungar. Dessa äro beklädda med långt, mjukt dun och qvarligga i boet, tills de uppnått föräldrarnas storlek, hvarunder de rikligt matas af de gamla, så att de blifva ytterligt feta och kunna ätas. I boet, som foglarna gräfva med sina skarpa klor, lägges blott ett ägg. Födan består af fiskar och blötdjur, hvilka foglarna fånga under simning eller dykning. Lirorna äro hafsfoglar, som sällan komma till land annat än för att häcka. Vanligtvis uppträda de i flockar, ofta af oerhörd storlek. -- Mindre liran l. skrapan, N. anglorum, är ofvan svartbrun, undertill hvitaktig, med tvärt afrundad stjert. Längden utgör 33,5 cm. Denna art häckar på Hebriderna, Färöarna och Island. Vid franska och spanska kusterna äfvensom i Medelhafvet finnes hon allestädes; utanför Norges kust visar hon sig någon gång. -- Större liran, N. major, är ofvan gråbrun, undertill hvit, har vigglik stjert och blir 49 cm. lång. Hon är talrik vid Newfoundland, men visar sig äfven vid Irlands, Skotlands och Englands kuster samt är en gång skjuten i närheten af Kristiania. C. R. S.