Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Lissa

Ämne: Preussiska och tyska städer och orter · Preussen, Sachsen och tyska städer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 1464 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Lissa. 1. (P. Leszno.) Stad i preussiska regeringsområdet Posen, nära Schlesiens gräns, vid jernvägen emellan Posen och Breslau. 11,758 innev. (1880), deraf nära 2,000 judar. Staden var fordom befäst och har ett vackert slott. Ett antal böhmisk-mähriska bröder, som, förvisade af kejsar Ferdinand I, funnit en tillflykt på den polska familjen Leszczynskis gods Leszczynko, anlade på detta gods en stad (1548), som fick namnet L. Under trettioåriga kriget ökades flyktingarnas antal, och staden blef en vigtig handelsplats samt medelpunkten för de böhmisk-mähriska bröderna i Polen. Dessa hade der en ryktbar läroanstalt, der Comenius (se d. o.) en tid var rektor, samt arkiv och boktryckeri. -- 2. (Slav. Vis, Lat. Issa.) Ö utanför kusten af Dalmatien, s. v. om Lesina, har en areal af omkr. 100 qvkm., är bergig och har flere goda hamnar. Hufvudprodukter äro vin och rosmarinolja, hvarjämte sardinfisket i hafvet utanför ger en rik afkastning. 7,871 innev. (1880). Hufvudort är köpingen L. på östra sidan, med en af de bästa hamnarna i Adriatiska hafvet (befäst krigshamn). Under Napoleon I:s krig besattes L. af fransmännen, men eröfrades 1810 af engelsmännen, hvilka innehade ön till Juli 1815 och uppförde befästningar derstädes. I Juli 1866 gjorde den italienska flottan under amiral Persano flere angrepp på L. och blef d. 20 s. m. tillbakaslagen af en vida underlägsen österrikisk eskader under amiral Tegetthoff (med afseende på träfartyg voro de bägge flottorna lika, men italienarna hade 12 pansarskepp, österrikarna endast 7). Striden stod omkr. 16 km. n. om hamnen.