Londonderry

Londonderry [lö'ndönderri]. 1. Grefskap uti irländska prov. Ulster, begränsadt i n. af Atlantiska hafvet och den stora hafsviken Lough Foyle. Areal 2,077 qvkm. 164,714 innev. (1881). En i sydlig riktning gående bergskedja, med toppar af 400--600 m. höjd, delar grefskapet i två delar. Sperrinbergen vid gränsen mot grefskapet Tyrone i s. nå i Sawel ön höjd af 682 m. Slättlandet, som upptager ungefär 2/5 af arealen, är tämligen bördigt. Den odlade jorden upptager 36 proc. Boskapsskötsel är hufvudnäring. Industrien inskränker sig nästan uteslutande till linnefabrikation. Grefskapet underkufvades fullständigt först i början af 1600-talet, och en del af de konfiskerade egendomarna skänktes till staden London, som på den dåvarande byn Derrys mark grundade den nuv. staden Londonderry och ännu innehar denna jämte staden Coleraine, hvaremot återstoden skiftades emellan de 12 största London-kompanierna. -- 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, 4 km. ofvanför den äfven för tämligen djupgående fartyg farbar a floden Foyles utlopp i Lough Foyle. 28,947 innev. (1881). Staden är säte för en anglikansk och en katolsk biskop och är näst Belfast den förnämsta hamnstaden i norra Irland. Den är ännu omgifven af gamla vallar. Vigtigaste näringsgrenarna äro handel, industri (tillverkning af linnevaror, bränvin m. m.) och laxfiske. -- Derry, som L. från början hette, leder sitt ursprung från ett kloster, som Columba grundade der 546. Till minne af belägringen 1690, då protestanterna under ledning af biskop Walker och major Baker i 3 1/2 månad försvarade sig mot Jakob II:s stridsmakt, restes 1828 en 30 m. hög pelare med biskop Walkers staty.