Lukas, evangelisten, lärjunge till apostlarna och särskildt till Paulus, föddes, enligt Eusebius och Hieronymus, i Antiochia i Syrien och var sannolikt en af Paulus till kristendomen omvänd hedning. Mot antagandet att han tillhört de 70 lärjungarna, hvilkas utsändande han ensam bland evangelisterna berättar, eller att han varit den ene af Emmaus-lärjungarna strider förordet till evangeliet. Af Ap.-gern. 16: 10 synes, att L. under Paulus' vistelse i Troas (på hans andra missionsresa) slutit sig till honom och åtföljt honom derifrån till Filippoi. Der qvarstannade han troligen, när Paulus fördrefs derifrån, men förenade sig åter med Paulus, när denne från sin tredje missionsresa åter for genom Filippoi på väg till Jerusalem. Sedan följde han Paulus troget, äfven på resan till Rom. Lika osäkra som underrättelserna om hans senare missionsverksamhet äro uppgifterna om hans död. Enligt Hieronymus skall han hafva dött, 84 år gammal, i Konstantinopel, enligt Isidorus af Sevilla i Bitynien o. s. v.; yngre författare berätta, att han dött martyrdöden. Enl. Kol. 4: 14 var L. läkare. En yngre saga har utan någon historisk grund dessutom gjort honom till målare, hvarför målarna valt honom till sin skyddspatron. Flere madonna- och Kristusbilder tillskrifvas honom. Den grekiska och den katolska kyrkan hafva egnat honom d. 18 Okt. L. anses allmänt vara författare till det evangelium, som bär hans namn (se Evangelier), samt till Apostlagerningarna (se d. o.). Jfr Evangelistsymboler.
Nordisk familjebok · första upplagan
Lukas
Ämne: Biskopar, ärkebiskopar och kyrkofäder · Påvar, biskopar, helgon och kyrkliga personer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 234 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗