Luxemburg

Luxemburg, hufvudstad i storhertigdömet L., ligger dels på en bergplatå, som stupar brant mot n. ö. och s., dels i den af ån Alzette genomflutna dalen och består af öfre staden samt de nyare stadsdelarna Pfaffenthal, Clausen och Grund. 16,679 innev. (1880). De till stor del i klippan inhuggna berömda fästningsverken, som gjorde L. till en af de starkaste fästningar i Europa, och på hvilka tre århundradens ingeniörer utvecklat sin skicklighet, slopades 1872 enligt Londonfördraget 1867. Deras plats upptages nu dels af en vacker offentlig park, dels af nybyggda qvarter, genom hvilka L. fått ett mera hufvudstadslikt utseende. L. är säte för en biskop och har 7 katolska kyrkor, bland hvilka katedralen Notre Dame (byggd af jesuiterna 1613) och S:t Mikaelskyrkan (från 1320) äro de märkligaste. Handeln och industrien hafva växt betydligt, sedan befästningarna slopats. -- Borgen L. (förr kallad Lucilinburch och Lützelburg) skänktes 738 af Karl Martel till abbotstiftet Trier. Staden växte upp under 10:de årh. och började omgifvas med murar, men det var ej förr än 1503 som ett regelbundet befästningssystem började tillämpas. Vauban, som var med och ledde angreppet, då marskalk Créqui 1684 intog fästningen, gaf sedermera fästningsverken i hufvudsak den form de senast hade. Fransmännen utrymde fästningen enligt Rijswijkfreden 1697, men eröfrade den 1795 ånyo, efter 8 månaders inneslutning, samt innehade den till 1814.