Macrinus, romersk kejsare, föddes i Numidien och egnade sig i början åt civila värf, men blef senare prefekt (befälhafvare) vid pretorianska gardet under kejsar Caracalla (211--17). En spådom att M. skulle få kejsarevärdigheten föranledde honom, till en del för egen säkerhets skull, att rödja Caracalla ur vägen. När detta hade skett, dolde han sin delaktighet i mordet och lyckades med härens hjelp blifva kejsare (våren 217). Men hans regering blef icke långvarig. Missnöje uppkom på flere håll, i synnerhet inom hären, hvilken M. behandlade med en viss stränghet. Kejsarinnan Julias systerdotters son, Bassianus, kunde snart samla omkring sig ett parti. Och i striden mot honom uppoffrade den personligen föga tappre och alltid vankelmodige M. redan vunna fördelar genom en obetänksam flykt, hvarefter han upphanns och jämte sin unge son, Diadumenianus, som blifvit utnämnd till medregent, dödades af fienderna (Juni 218). R. Tdh.
Nordisk familjebok · första upplagan
Macrinus
Ämne: Romerska kejsare · Romarriket och antikens Rom
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 536–537 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗