Madoz

Madoz, Pasquale, spansk statsman, f. 1806, deltog såsom student i 1822 års revolution och tillfångatogs 1823 af fransmännen. Förvisad från Zaragoza för framträdande »jansenistiska» åsigter, egnade han sig från 1829 åt literär verksamhet i Barcelona. Han blef 1835 juridisk ämbetsman derstädes och invaldes 1836 för Lerida i cortes. 1842 slöt han sig till det mot Espartero riktade upproret i Katalonien och hölls derför 1843 i några månaders fångenskap. 1854 blef M. guvernör i Barcelona och, såsom ledare af det till makten komna progressistpartiet, president i cortes, men utnämndes snart, d. 21 Jan. 1855, till finansminister. Såsom sådan åvägabragte han den märkliga s. k. desamortisationslagen (lagen om försäljning af stats- och kyrkogodsen), men afgick redan i Juni s. å., hvarefter han åter tillhörde venstern i cortes. Han deltog i oroligheterna i Madrid d. 14--16 Juli 1850 och begaf sig, sedan dessa blifvit undertryckta, till utlandet. Efter revolutionen 1868 återkom han och var en kort tid civilguvernör i Madrid. Senare slöt han sig obetingadt till Prim och deltog i den deputation, som till hertigen af Aosta framförde anbudet om spanska kronan. På återfärden från Florens afled M. i Genua d. 14 Dec. 1870. Hans förnämsta literära verk är Diccionario geografico, estadistico y historico de España (16 bd, 1848--50).