Magnesium

Magnesium, kem., den metalliska radikalen i magnesia (se d. o.). Sedan Davy lärt känna magnesians natur af oxid, föreslog han för dess metalliska radikal namnet magnium, under det brunstenens metall erhöll namnet magnesium. I st. f. det senare namnet använde man ofta förkortningen mangan, hvarefter det blef brukligt att kalla magnesians metall magnesium. Metallen framställdes först af Bussy, 1828, genom upphettning af klormagnesium med kalium. Sedermera förbättrades metoden för metallens framställande af Caron och Deville samt af Wöhler. För framställande af metallen inkastar man i en till glödgning upphettad degel smält klormagnesium-klornatrium och natriummetall samt koksalt eller flusspat. Den erhållna metallen omsmältes under ett lager af koksalt och klorkalium. Magnesium är en silfverhvit metall af medelmåttig hårdhet. Den är i brottet grofbladig, liksom sin närmaste slägting, zinken. Dess egentliga vigt är 1,75. Den kan hamras och dragas till tråd. I torr luft förändras den icke, men i fuktig luft anlöper den och öfverdrages med oxidhinna. Vid rödglödgningstemperatur blir metallen degig, ej tunnflytande; vid hvitglödgningshetta kan den destilleras. Upphettar man metallen i luften till rödglödgning, antändes den och brinner under utbredande af ett bländande, hvitt ljus, hvilket liksom solljuset är rikt på kemiskt verksamma ljusstrålar. En tråd af 0,297 mm. diameter ger vid förbränning i luft lika mycket ljus som 75 stearinljus (10 pr kg.) eller vid förbränning i ren syrgas så mycket ljus som 120 stearinljus. Man använder derför magnesium till signalapparater och fotografering samt har för ändamålet konstruerat särskilda lampor. -- Magnesium löses lätt i utspädda syror och t. o. m. antändes, om det kastas på saltsyra. I kemiskt hänseende hör magnesium till de tvåatomiga metallerna. Dess atomvigt, som tecknas Mg, är 24. Med syre ger det blott en oxid, magnesia (bitterjord, talkjord). Kloriden, Mg Cl₂, är en hvit, kristallinisk, i vatten lättlöslig massa. Till svafvel har magnesium endast obetydlig frändskap. Svafvelmagnesium, Mg S, har dock anträffats i en meteorsten (från Busti). P. T. C.