Makaroner

Makaroner (Ital. plur. maccheroni, venez. dial. maccaroni, antagl. af dial. maccare, krossa), ett näringsmedel, som tillredes af fint hvetemjöl och kommer i handeln i form af gulhvita, smala rör (pip-makaroner), små stjernor eller trådar (s. k. vermiceller, egentl. »små maskar», och nudlar). Sedan hvetemjölet formats till en deg, torkas denna och males till gryn (Ital. semolina), hvilka stötas l. rifvas samt knådas, utan tillsatsaf jäst, ihop med kokhett vatten till en deg. Denna hälles i en metallcylinder, i hvars botten smärre, vanligen aflånga hål äro anbragta. Medelst en i cylindern införd kolf utpressas degen genom dessa hål och framkommer i form af ett band, som samtidigt afskäres i lika smådelar, hvilkas kanter genast hopfästas. De sålunda tillkomna rören torkas hastigt i varmrum, genom hvilka luftströmmar spela. Sådana skörtorra makaroner, förvarade, hålla sig hur länge som hälst. När de sedan kokas, svälla de ut till sitt dubbla omfång, med formen bibehållen. De förtäras med påströdd rifven parmesanost, i soppor o. s. v. Alla folkklasser uti Italien njuta makaroner såsom en daglig favoriträtt. I sjelfva verket är denna föda högeligen sund och närande. Italienska makaroners öfverlägsenhet beror på att mjölet till dem tages af de hårda, halft genomskinliga hvetesorter, som odlas i södra Europa och norra Afrika. Hårdt hvete är nämligen mycket rikare på gluten och andra qväfvehaltiga ämnen samt lemnar hållbarare produkter än de mjuka hvetesorterna. De yppersta makaronerna exporteras från Neapel. Varan eftergöres mycket, bl. a. med rismjöl. Jfr Makroner.