Målaregravörer

Målaregravörer, benämning på sådana konstnärer, i synnerhet målare, som i koppar graverat företrädesvis sina egna kompositioner. Målaregravörer förekomma alltifrån kopparstickarekonstens första framträdande. Sådana voro på 1500-talet t. ex. Albrecht Dürer, Lukas van Leiden jämte många andra. Under 1600-talet finna vi de förnämste konstutöfvarna inom denna art i Holland: Rembrandt, Bol. Lievensz, A. v. Ostade, Paul Potter m. fl., hvilka såsom uttrycksmedel använde etsningen. 1700-talet har likaledes att uppvisa många framstående konstnärer på detta område, och äfven i våra dagars konstlif spela de en ej obetydande rol. Prof härå föreligga i synnerhet i de moderna konsttidskrifterna, men förekomma äfven under formen af enskilda blad. Bland nu lefvande svenskar må i detta afseende nämnas A. H. Hägg, R. Haglund och A. T. Gellerstedt. -- Målaregravörernas arbeten hafva bland den grafiska konstens alster, såsom de originellaste och friskaste, tidigt ådragit sig samlarnas uppmärksamhet och gifvit uppslag till en f. n. ganska omfattande literatur, som utgör en vigtig del af konsthistorien. Här må anföras Bartsch: »Peintre-graveur», Andresen och Weigel: »Der deutsche peintre-graveur», Andresen och Wessely: »Die deutschen maler-radirer des neunzehnten jahrhunderts», Dumesnil: »Peintre-graveur français» (fortsatt af Baudicourt), v. der Kellen: »Le peintre-graveur hollandais et flamand», Hippert och Linnig: »Le peintre-graveur hollandais et belge du XIX:me siècle». I regeln innehålla dessa arbeten biografier öfver de i dem upptagna konstnärerna jämte utförliga beskrifvande förteckningar på deras gravyrer och de olika aftrycksslagen af desamma. Upk.