Manganit (se Mangan), miner., förekommer ofta kristalliserad i långa rombiska prismer, som äro starkt streckade i längdriktningen och afskäras vinkelrätt af basplanet. Färgen är stålgrå till jernsvart, strecket brunt, glansen metallisk. Eg. vigt 4,4. Till sin kemiska sammansättning är manganiten ett manganoxidhydrat, sammansatt efter formeln Mn2 O3 . H2O, motsvarande 90,9 proc. manganoxid och 9,1 proc. vatten. Saltsyra i koncentrerad form löser mineralet under utveckling af klorgas. -- Manganiten förekommer i naturen dels såsom afsättning ur källor, dels såsom ett ganska vanligt gångmineral. Vid Ilefeld på Harz förekommer den tillsammans med andra manganmineral samt kalkspat och tungspat på gångar i porfyr. I Sverige träffas manganit äfvenledes på gångar vid Undenäs i Vestergötland samt, tillsammans med hausmannit och andra manganmineral, vid några andra grufvefält. Hj. Sj.
Nordisk familjebok · första upplagan
Manganit
Ämne: Enskilda mineral och ädelstenar · Mineral, bergarter och geologi
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 789 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗