Mantis

Mantis, zool., benämnes ett insektslägte hörande till rätvingarnas ordning (Orthoptera) och utgörande typen för en egen familj, Mantidae, inom gruppen Gressoria, som icke har det sista benparet anordnadt till hoppningsrörelser, såsom hos de vanliga s. k. gräshopporna. Mantidae hafva långsträckt kroppsform med fritt hufvud och långa borstlika antenner. Det främsta benparet är utbildadt till s. k. »roffötter», i det att de sågade skenbenen kunna fällas in emot de tandade lårbenen och sålunda ett rof, t. ex. en fluga eller annat mindre djur med mjuk kropp, kan af dessa rofben gripas och lätt fasthållas. De 2 bakre benparen hafva enkla gångfötter med 5-ledade tarser. Vingarna äro nästan bladlika. Hithörande arter lefva af rof och finnas talrikast i varma land; endast mindre arter utbreda sig upp till södra Europa, såsom M. religiosa L., bönsyrsan, som fått sitt namn deraf att fångstfötterna hållas i en ställning, som erinrar om armarnas korslagda ställning hos nunnor och munkar under deras andaktsöfningar. Prothorax är mycket förlängdt och knöligt uppsväldt. Bönsyrsan ar ett flinkt rofdjur, som med största skicklighet snappar till sig, trots sin fromma ställning, flugor och andra smådjur, som komma i hennes närhet. O. T. S.