Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Martini

Ämne: Uppsalalärda: universitetslärare, skolmän och präster · Skolor, universitet och Uppsalalärda

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 1019–1020 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Martini, Olaus, ärkebiskop, f. i Upsala 1557, fick studera vid Upsala universitet, besökte Wittenberg och blef filos. magister i Rostock 1583. Genast vid sin hemkomst 1584 befordrad till skolrektor i Nyköping, vann han sådant anseende, att han vid Upsala möte 1593 fick förtroendet att föra protokollet och af presterskapet valdes till biskop i Vexiö, ehuru han ej utnämndes. I stället predikade han vid Sigismunds kröning. Han blef 1594 kyrkoherde i Nyköpings v. pastorat och kallades 1601 till ärkebiskop samt invigdes s. å. I denna egenskap hade M. ganska ansvarsfulla åligganden, ty det gällde, efter den tidens uppfattning, att värna svenska kyrkan mot de calvinska läror, hvilka, i skydd af konung Karls gunst, ville göra sig gällande inom densamma. Han bekämpade Micronius, Forbesius och konungen sjelf, ett skådespel, som torde stå ensamt i den nyare historien. Då nämligen denne 1602 utfärdat en ordning för gudstjensten inom sitt hof, ogillade M. denna i ett betänkande (originalet i Upsala universitetsbibliotek), som Karl besvarade med en tryckt »förklaring», jämte det han utgaf ett par andra, starkt calvinska skrifter. M. utgaf derpå Bewijs at the sententier, som i then Book om natwrernes föreningh i Christo indragne äro, ingalunda stadfästa the Calvinisters meeningh (tr. 1604). Men konung Karl blef honom ej svaret skyldig, utan offentliggjorde en ny stridsskrift (1606), hvilken han tillsände ärkebiskopen med ett skarpt bref. Möjligen är en s. å. af den senare utgifven predikan, »vthi hwilcken synnerligh blifwer bewist, at the Påfweske och Calwinske lärare äre falske Propheter», ett ytterligare inlägg i denna märkliga skriftvexling. Ärkebiskopens nit för undervisning och uppbyggelse vitsordas af hans samtida. Utom predikningar och ofvan nämnda teologiska skrifter efterlemnade han Tre nyie psalmer och andelige wijsor (1617) samt åtskilliga handskrifna arbeten. Bland dem märkes en ganska omfattande Läkiare book, som spreds genom afskrifter och i våra dagar utgifvits af J. V. Broberg (1879). M. afled i Upsala d. 25 Mars 1609. Jfr P. E. Thyselius: »Anteckningar om Olaus Martini» (1880). -rn.