Martinique

Martinique [-ni'k], ö bland Små Antillerna, nast Guadeloupe fransmännens vigtigaste besittning i Vestindien, ligger mellan 14° 24'--14° 53' n. br., 40 km. s. om Dominica och 35 km. n. om Santa Lucia. Areal 988 qvkm. Ön har i n. och i s. en grupp numera slocknade vulkaner (bl. a. Montagne Pelée, 1,350 m., och Pitons du Carbet, 1,207 m.) och emellan dessa en rad lägre skogbevuxna höjder. Utlöpare af dessa nå ända till hafvet och göra kusten mycket oregelbunden. Bevattningen genom strömmar är ytterst riklig och klimatet synnerligen fuktigt; årliga nederbörden är i medeltal 2,2 m. på omkr. 225 regndagar. Orkaner förekomma ovanligt sällan. Af hela arealen äro omkr. 42,500 har odlad jord och 35,000 har skogar och savanner. Enligt uppgifter för 1883 upptogos 25,800 har af sockerplantager, 260 af kaffeplantager, 108 af bomulls- och 660 af kakaoplanteringar. Skogarna lemna en mängd nyttiga träslag, bl. a. kampeschträ. 1884 funnos 167,679 innev, på ön, hvilken således är nästan lika tätt befolkad som Belgien. Hufvudmassan af befolkningen består af kreolnegrer och halfblod i olika grader, från »saccatra», som knappast bibehållit något spår af europeiskt ursprung, till de s. k. »sangmêlé», nästan utan negerblod. De hvita kreolernas antal är omkr. 10,000 och kuliernas omkr. 20,000. Exporten hade 1883 ett värde af 25,8 mill. kr., importen af 23,5 mill. kr. Kolonien, som är delad i 2 arrondissement (Fort-de-France och Saint-Pierre), 9 kantoner och 25 kommuner, styres af en guvernör jämte ett »conseil privé» af 8 ledamöter. Den har en lokalrepresentation af 36 medlemmar samt skickar 1 senator och 2 deputerade till franska nationalförsamlingen. Budgeten uppgick 1884 till 3,25 mill. kr. Ön bildar ett särskildt biskopsstift (S:t-Pierre et Fort-de-France), som lyder under ärkebiskopen af Bordeaux. Hufvudstad är Fort-de-France, vigtigaste handelsstaden Saint-Pierre, bägge på vestra kusten. -- Ön, hvars nuvarande namn är en förvrängning af Karib. Madinina, upptäcktes af Columbus d. 17 Juni 1502 och var då bebodd af kariber. 1635 togs den i besittning af franska kolonister från S:t Christopher, hvilka 1664 sålde den till Vestindiska kompaniet. 1675 förenades den med franska kronan. Kolonisterna egnade sig först åt odlingen af bomall och tobak, men 1650 anlades sockerplantager, och 1726 infördes kaffeodling. 1762--63, 1794--1802 och 1809--14 innehades ön af engelsmännen. På M. föddes Napoleon I:s första gemål, Josephine Tascher de la Pagerie.