Maskar, Vermes L., zool., bilda en egen hufvudafdelning, samordnad med Protozoa, Coelenterata, Echinodermata, Arthropoda och öfriga s. k. »typer» i den moderna zoologien. Maskarna ställas vanligen närmast under Arthropoda l. leddjuren, med hvilka de intill senare tid vanligen varit förenade. De kännetecknas såsom symmetriska djur med antingen oledade, ringlade eller likformigt segmenterade kroppar, som hafva åt sidorna belägna utsöndringskanaler, men sakna ledade bihang eller fötter vid segmenten. Man delar maskarna nu vanligen i 7 klasser: 1. Platyhelminthes, plattmaskar, omfattande ordningarna Cestodes, Trematodes och Turbellaria; 2. Nemathelminthes, rundmaskar, med ordningarna Acanthocephali och Nematodes (Chaetognathes), 3. Bryozoa, mossdjur, med ordningarna Lophopoda och Stelmatopoda; 4. Rotifera, hjulmaskar, 5. Gephyrei, stjernmaskar; 6. Annelides, ringmaskar, med 2 underklasser: Hirudinei och Chaetopodes, den senare med ordningarna Oligochaetae och Potychaetae; samt 7. Onychophorae. Se vidare om de särskilda afdelningarna under deras namn. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Maskar
Ämne: Allmän zoologi och lägre djur · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 1038 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗