Leddjur (Animalia articuläaa L.), zool., omfattade intill senare tider såväl ledfotingarna (Arthropoda) som maskarna (Vermes), hvilka senare numera uppställas såsom typ för en egen djurklass, skild från leddjuren (se Maskar). De egentliga leddjuren l. ledfotingarna äro symmetriskt utvecklade djur, med kroppen bildad af ringar (segment), hvilka antingen leda mot hvarandra eller äro gruppvis sammanvuxna. De äro försedda med ledade, sidoställda lemmar (ben, fötter), oftast af ett mindre, för olika grupper olika antal. Nervsystemet består af halsganglion (analogt med hjernan hos högre djur) och en dubbel kedja af ganglier ("buk-märg"). Inre skelett saknas. I stället är kroppens hölje fast och mer eller mindre hårdt genom afsättning af kitin ("hudskelett"). Andningen sker dels genom luftrör (trachéer), vanligen mynnande ut i segmentens sidor, eller genom gälar, fästa vid olika kroppsdelar. På grund af segmentens och kroppsdelarnas olika förhållanden till hvarandra samt fötternas antal och respirationsverktygens olikhet skiljer man arthropoderna i följande klasser: 1) kräftdjur (Crustacea), 2) spindeldjur (Arachnoidea), 3) tusenfotingar (iMyriapoda) och 4) insekter (Insecta l. Hexapoda). O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Leddjur
Ämne: Allmän zoologi och lägre djur · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 9 (1885), sp. 953–954 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗