Matlag

Matlag, kamer., hushåll såsom grund för utgörande å landet af vissa skatter, besvär o. d. I samma mening brukas ordet rök. Ingendera benämningen förekommer i de gamla lagarna, men en motsvarighet finnes der i uttrycket »disk och duk», hvilket i flere sammansättningar och betydelser (t. ex. bo på eller hafva hushåll å en viss ort, hafva eget eller med andra gemensamt hushåll, äta vid eget eller samma bord) användes för att beteckna hushållet såsom grund for vissa legala förhållanden och jämväl i fråga om vissa bördors utgörande. Särskildt må erinras om stadgandet i konung Kristofers landslag (B. 21: 4) att skyldighet att hålla vargnät och deltaga i skallgång skulle åligga alla dem, som hade »ko och so» samt egde »disk och duk», d. v. s. hvarje jordbrukare med eget hushåll. Bland de bestämmelser, som 1734 års lag (23 kap. byggningabalken) införde i stället för den sistnämnda, var äfven den, att till häradsskall borde komma en man från hvart »matlag». Enahanda föreskrift träffas i samma balks 15 kap. i afseende å skogseld, och dess 26 kap. stadgade, att vid byggande af kyrka och af fattigstufva dagsverken skulle utgöras »efter matlagen». Dessförinnan hade redan i författningar på 1600-talet bestämts, att lagmans- och häradshöfdingeräntan (se Häradshöfdingeränta) skulle utgå »efter rök». I reglementet af d. 20 Nov. 1741 rörande nämnda ränta brukas uttrycken »matlag», »rök» samt »egen disk och duk» omvexlande i samma betydelse. En föreskrift i k. br. af d. 3 Aug. 1762 att kaplanslönen skulle utgå efter matlag upphäfdes redan 1766. Enligt k. br. af d. 17 Febr. 1786 och Krigskoll, kung. af d. 6 April s. å. bör inom hvarje län allmänna strömrensningen fördelas å de länets innevånare, som »hafva matlag». -- Med matlag torde i författningarna afsetts endast sådana hushåll, der husfadern ej stod i enskild tjenst. Ehuru väl flere stadganden gifvits rörande rätta förståendet af ifrågavarande begrepp, är det dock ganska sväfvande. Då de på »matlag» grundade bördorna bort för hvarje matlag utgöras med lika belopp, utan afseende å husfaderns ekonomiska ställning, är denna skattegrund naturligtvis i hög grad olämplig och orättvis. Dess användning har ock alltmera minskats. Sedan lagmans- och häradshöfdingeräntan längesedan afskaffats, 23 kap. byggningabalken upphäfts samt dagsverkens utgörande efter matlag till fattigstufvu- och kyrkbyggnad enligt förord. af d. 4 Nov. 1876 och lagen af d. 12 Juni 1885 icke vidare ifrågakommer, torde numera inga andra onera än biträde vid skogseld samt allmänna strömrensningen hvila på matlagen. 1885 års riksdag anmodade emellertid regeringen om förslag till ny lag i sistberörda ämne. -- En viss legal betydelse har »eget matlag» erhållit jämväl i fattigvårdslagstiftningen (se Fattig, sp. 1061). C. O. M-n.