Metallurgi

Metallurgi (af metall och Grek. ergon, verk), hyttkunskap, läran om metallernas framställande ur deras malmer samt om de för detta ändamål behöfliga apparater och byggnader. I ett så omfattande ämne är det naturligt, att literaturen, såväl den allmänna som den speciella, måste vara mycket omfattande. I allmän metallurgi hafva vi på svenska språket ett mycket framstående arbete från slutet af 1700-talet, näml. Sven Rinmans »Bergverks-lexikon» (2 bd 1788--89). Bland goda arbeten för nutidens förhållanden må nämnas Th. Scheerer: »Lehrbuch der metallurgie» (1848), J. Percy: »Metallurgy» (1864), L. Gruner: »Traité de la metallurgie», Br. Kerl: »Grundriss der metallhüttenkunde» (1881), C. A. M. Balling: »Metallhüttenkunde». Af specialverk må nämnas H. Bauermann: »Treatise on the metallurgy of iron», J. L. Bell: »Principles of the manufacture of iron and steel», A. R. v. Kerpely: »Die anlage und einrichtung der eisenhütten» (1881), A. Ledebur: »Handbuch der eisenhüttenkunde» (1883), H. Wedding: »Grundriss der eisenhüttenkunde» (1871), M. Nisser: »Populär lärobok i jernets metallurgi» (1883), J. Wiborgh: »Handbok i svenska tackjernstillverkningen» (1877), J. K. Garney: »Handledning i svenska masmästeriet» (1791; 2:dra uppl. omarbetad af K. J. Lidbeck. 1816), R. Åkerman: »Om jernmalmers rostning», »Studier rörande värmeförhållandena i masugnsprocessen» samt flere andra värderika afhandlingar i »Jernkontorets annaler». Af metallurgiska tidskrifter må nämnas bl. a. Jernkontorets annaler; Annales des mines; Engineering, Engineering and mining journal, Journal of the iron and steel institute, Iron, Iron age, The ironmonger; Berg- und hüttenmännische zeitung, Stahl und eisen, Österreichische zeitschrift für berg- und hüttenwesen o. s. v. C. A. D.