Sida 726
Mesterton ...
kropp applicerade jern. För nära 30 år sedan kom Burq på denna idé genom en tillfällighet, en qvinnas känslighet för koppar, och han har sedan egnat hela sitt lif åt metodens utbildande. På senare åren har metoden blifvit vetenskapligt pröfvad af Charcot m. fl. i Paris, och ganska märkvärdiga fakta hafva konstaterats. Då olika individer visa mycket olika känslighet för de särskilda metallerna, pröfvas först för hvilken metall (jern, koppar, guld, silfver, zink) patienten är särskildt känslig. Denna undersökning kallas metalloskopi (af Grek. skopein, se). Derefter användes denna metall i form af tunna skifvor, applicerade på huden nära det sjuka organet (»yttre» metalloterapi), eller i form af något lösligt metallsalt invärtes (»inre» metalloterapi). Metoden har visat förvånande verkningar i synnerhet på hysteriska qvinnor, i det den efter kortare eller längre bruk häfver anestesi (okänslighet), lamhet, kontraktur och konvulsioner, ja äfven nervös döfhet och blindhet. Då den rätta metallen legat några minuter på ett okänsligt hudparti, kännes först krypning, sedan sveda; den förut bleka huden blir röd, känsligheten återkommer, och svaga muskelpartier blifva starkare. Men stundom sker denna förbättring liksom på bekostnad af motsvarande ställen på den andra kroppshalfvan, som i samma mån blir okänsligare, svagare och kallare. Detta besynnerliga fenomen hafva fransmännen kallat transfert. Endast genom upprepadt bruk af metallen blir dess verkan varaktig. Metoden har visat sig verksam äfven mot nervös astma, men icke mot nervsjukdom, som beror på organiska förändringar. F. B.
Metallproberingskonst. Se Proberkonst.
Metallreflexiön, metallspegling, fys. Ljusets reflexion mot en polerad metallyta följer med afseende på den reflekterade strålens riktning samma lag som vid hvarje annan spegling, nämligen den s. k. reflexionslagen. Beträffande åter det reflekterade ljusets intensitet och polarisationsförhållanden har man funnit märkbara olikheter med hvad som eger rum, när reflexionen sker mot ett genomskinligt ämne, t. ex. glas. Dessa olikheter, hvilkas utredande och förklaring höra till optikens svårare problem, hafva gifvit anledning till en mängd både teoretiska och experimentella undersökningar af högt värde, af hvilka bl. a. framgår, att det från metaller reflekterade ljuset i allmänhet är elliptiskt polariseradt (se Ljus, sp. 1557). Bland de fysici, som kraftigast bidragit att belysa sammanhanget mellan metallreflexionen och speglingen från genomskinliga ämnen, intager Jamin ett framstående rum. R. R.
Metallsnitt, för aftryck afsedd metallplåt med upphöjd teckning och för öfrigt utförd på samma sätt som ett träsnitt. Särskildt förstår man härmed de äldsta, från medeltiden härstammande försöken i denna riktning, hvilka föregingo trä- eller formsnittet.
Metallspeglar, fys., användas ofta i fysikaliska instrument i st. f. folierade glasspeglar, hvilka senare hafva den olägenheten, att de frambringa tvänne bilder af det afspeglade foremålet, den ena uppkommande genom ljusets reflexion mot spegelglasets främre yta, den andra från folieringen på dess baksida. Då det gäller att med stor noggranhet uppmäta eller bedöma läget hos t. ex. bilden af hårkorset i en tub, bör man söka så vidt möjligt undvika alla källor till misstag, och derför begagnar man i sådana fall metallspeglar, emedan dessa gifva enkla bilder af föremål, som äro placerade framför dem. De förfärdigas numera mestadels af gjutstål, som härdas, innan speglarna slipas och poleras. Förr gjordes de af en legering (vanligen af koppar och tenn). För fysikaliskt och astronomiskt behof brukas äfven till speglar på galvanoplastisk väg försilfrade glasskifvor, hvilka sedan poleras på den försilfrade sidan. De insättas i apparaten, med denna sida vänd mot de föremål, som skola afbildas och gifva således enkla bilder af dessa. Se vidare Metallreflexion. R. R.
Metallstick, gemensam benämning på i metall, silfver, koppar, stål o. s. v., utfördt stick. Jfr Grafisk konst.
Metallsyror, kem., syror, hvilkas radikal innehåller en metall, t. ex. kromsyra, antimonsyra, tennsyra m. fl.
Metalltråd (T. draht, Fr. fil, Eng. wire) kan förfärdigas af alla smidiga metaller. Vanligast tillverkas sådan tråd af jern och stål, koppar, mässing och tombak, nysilfver, silfver, guld och platina. Zinktråd och blytråd hafva mycket inskränkt användning; tenntråd förekommer aldrig i handeln. Tråd af olika metaller erhålles, såsom beskrifvits i art. Jerntråd, genom att man drager ett trådämne af lämplig form genom successivt mindre och mindre hål i en dragskifva, tills den önskade grofleken erhållits, hvarvid allt emellanåt tråden måste undergå en glödgning för att uppmjukas. Trådens groflek angifves vanligen genom nummer på en trådklinka. C. A. D.
Metallurg, en som egnar sig åt eller sysselsätter sig med metallurgi (se d. o.).
Metallurgi (af metall och Grek. ergon, verk), hyttkunskap, läran om metallernas framställande ur deras malmer samt om de för detta ändamål behöfliga apparater och byggnader. I ett så omfattande ämne är det naturligt, att literaturen, såväl den allmänna som den speciella, måste vara mycket omfattande. I allmän metallurgi hafva vi på svenska språket ett mycket framstående arbete från slutet af 1700-talet, näml. Sven Rinmans »Bergverks-lexikon» (2 bd 1788--89). Bland goda arbeten för nutidens förhållanden må nämnas Th. Scheerer: »Lehrbuch der metallurgie» (1848), J. Percy: »Metallurgy» (1864), L. Gruner: »Traité de la metallurgie», Br. Kerl: »Grundriss der metallhüttenkunde» (1881), C. A. M. Balling: »Metallhüttenkunde». Af specialverk må nämnas H. Bauermann: »Treatise on the metallurgy of iron», J. L. Bell: »Principles of the manufacture of iron and steel», A. R. v. Kerpely: »Die anlage und einrichtung der eisenhütten» (1881), A. Ledebur: »Handbuch der eisenhüttenkunde» (1883), H. Wedding: »Grundriss der eisenhüttenkunde» (1871), M. Nisser: »Populär lärobok i jernets metallurgi» (1883),
Källa: Project Runeberg ·
