Mikrosporer (af Grek. mikros, liten) och makrosporer (af Grek. makros, stor), bot., benämnas de båda olika slag af sporer, hvilka förekomma hos en del kryptogamer, såsom Rhizocarpeae (Salvinieae, Marsileaceae), Selaginelleae och Isoëteae. De egentliga ormbunkarna och Lycopodium hafva likasom mossorna blott ett slags sporer. Mikrosporerna bildas i större antal inom hvarje sporgömme genom fyrdelning af många moderceller. De frigöras genom sporgömmenas uppsprängning eller ock förruttnelse. Det första utvecklingsstadiet (1:sta generationen, proembryo, prothallium), som uppstår vid groningen af en mikrospor, är mycket mindre utveckladt än hos andra kärlkryptogamer. Hos fanerogamer får mikrosporen namn af frömjölskorn och mikrosporangierna af frömjölssäckar. Dessa organ äro nämligen homologa. Makrosporer bildas i särskilda makrosporangier (»storsporgömmen»), hvilka till en början utvecklas på samma sätt som mikrosporangierna, genom anläggandet af moderceller och genom dessas fyrdelning. I många af dessa fyrtalsceller utdanas alla cellerna såsom hos Isoëtes till makrosporer, likaså hos Selaginella; men hos Salvinia och Marsilea kommer vanligen blott en cell i fyrtalsgruppen till utveckling, så att blott en makrospor bildas. Makrosporangiet är homologt med fanerogamernas äggkärna (nucellus). Denna har samma ställning som sporgömmet i förhållande till bladet, hvilket bär dessa organ. Då en makrospor gror, uppkommer genom celldelning en förbrodd (»1:sta generationen», proembryo, prothallium), som bär honorgan (arkegonier), hvilka befruktas genom den eller de hanorgan (antheridier, »sädeskroppar»), som utvecklas från det genom mikrosporens groende uppkomna hanliga prothalliet. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Mikrosporer
Ämne: Svampar, alger och växtanatomi · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 10 (1886), sp. 1571 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗