Minervas uggla, Athene noctua, zool., hör till underfamiljen dagugglor (Surnini) inom ugglornas familj, roffoglarnas ordning och foglarnas klass. Hon har ögonkretsarna blekgrå, med bruna spolstreck och gul iris. Fogeln är ofvan gråbrun, stundom med rostbrun anstrykning och med runda, hvitaktiga fläckar. Strupen och frambröstet äro hvita och åtskilda af ett gråaktigt tvärband, bröstet bakåt och magen rostgulaktigt hvita, med bruna, på magen smalare fläckar, vingpennorna bruna, med hvita fläckar, samt stjerten gråbrun, med fyra till fem hvitaktiga tvärband och hvitaktig spets. Kroppslängden stiger till 23 cm. Denna uggla, som är hemma i mellersta och södra Europa, norra Afrika och vestra Asien, har en enda gång blifvit anträffad i Sverige, nämligen i vestra Skåne. -- Det var denna fogel, som i forntiden erhöll namnen »Minervas uggla» och »Minervas fogel», och som grekerna afbildade på vishetsgudinnans hjelm (se Athene). I Athen lär denna uggleart hafva förekommit i sådan mängd, att ordspråket »sända ugglor till Athen» deraf uppkom i betydelsen af att göra någonting öfverflödigt. C. R. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Minervas uggla
Ämne: Fågelfamiljer, fågelsläkten och fågelarter · Fåglar
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1073 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗