Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Uggleslägtet

Ämne: Blötdjur, snäckor och musslor · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 16 (1892), sp. 1267 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Uggleslägtet, Strix, zool., ett slägte, inom hvilket stundom alla till ugglornas familj (Strigidae) hörande arter förenas, och som utmärkes genom de för denna familj (se Ugglor) uppgifna kännetecknen. De särskilda arterna kunna indelas i två grupper: dagugglor och nattugglor. A) Till dagugglorna (se d. o.) höra följande äfven i Sverige förekommande arter: 1) bergufven (hornufven, »ufven»; Bubo maximus, Strix bubo; se Berguf), 2) fjällugglan (se nedan), 3) hökugglan (Surnia ulula, Strix nisoria; se Hökuggleslägtet) och 4) sparfugglan (dvärgugglan, Strix passerina; se Sparfugglan). Om den i Sverige blott en enda gång anträffade Minervas uggla, Strix (Athene) noctua, se Minervas uggla, och om den på Syd-Amerikas pampas och llanos lefvande kaninugglan se d. o. B) Till nattugglorna (se d. o.) höra följande äfven i Sverige förekommande arter: 5) hornugglan (skogsufven, Otus albicollis, Strix otus, se Hornufslagtet), 6) jordugglan (kärrugglan, kortörade ufven, Otus l. Strix brachyotus; se Hornufslägtet), 7) lappugglan (se d. o.), 8) slagugglan (se d. o.), 9) kattugglan (harugglan, »nattugglan», skrikugglan; se Kattugglan) och 10) perlugglan (se d. o.). Om den i Sverige sällsynta tornugglan (Hybris l. Strix flammea) se Hybridini. -- Den ofvannämnda, i detta arbete förut icke beskrifna fjällugglan (fjällbergufven, snöugglan), Strix (Athene) nyctea, är hvit, ofta med svartgråa fläckar och streck. Näbb och klor äro svarta. Längd 56 cm. Denna uggla tillhör Europas, Asiens och Amerikas polartrakter. Inom Sverige bebor hon under sommaren de inre delarna af Lappland; mot vintern lemnar åtminstone en del sin födelsebygd samt utvandrar till mellersta och södra Sverige. Sålunda träffar man henne alla senhöstar på Skånes åkerfält. Om sommaren lefver hon alltid parvis och är då ganska skygg. Hon är i rörelse ej blott i skymningen, utan flyger och jagar äfven midt på dagen. Hennes föda utgöres af sorkar, särskildt fjällemlar, och råttor. Äggen (6--10) läggas i en liten fördjupning å marken utan annan bale än några strån och fjädrar. L-e.