Mingrelier, en till sydliga grenen af kaukasusfolken hörande stam. Större delen af innevånarna i Mingrelien (se d. o.) tillhör denna stam, som är bosatt äfven i Odischi och Gurien. Deras sammanlagda antal uppskattas till omkr. 200,000. Sjelfva kalla de sig kadsaria, dela sig i tre strängt skilda klasser: furstar, adel och folk, och bekänna sig numera till den grekisk-ortodoxa kyrkan. Deras språk, mingreliska, bildar, med georgiskan, lasiskan (se Laser) och suanskan en särskild språkfamilj, som har några få morfologiska drag gemensamma med den nordkaukasiska språkfamiljen (tsjerkessiska, avariska, tsjetsjensiska m. fl.), men för öfrigt är fullkomligt sjelfständig och isolerad från hvarje annan språkstam. Denna sydkaukasiska språkfamilj karakteriseras i fonetiskt hänseende af rikedom på konsonanter och förkärlek för hårda konsonanthopningar (chns-, phsth- o. dyl.) samt i formelt afseende af en rikt och egendomligt utvecklad nominaloch verbalflexion, men öfverträffas dock i bägge afseendena af den nordkaukasiska språkstammen. Mycket nära befryndade, bilda georgiskan, mingreliskan och lasiskan en grupp, hvaremot suanskan intager en något olika ställning. -- Jfr F. Müller: »Grundriss der sprachwissenschaft» (3:dje bandet, 1885). H. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Mingrelier
Ämne: Språk, språkfolk och dialekter · Språk, skrift och grammatik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1074–1075 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗