Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Mississippi

Ämne: Städer och floder vid Mississippi · Floder och orter vid floder

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1135–1137 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Mississippi, en af Nord-Amerikas förenta stater, uppkallad efter floden M., som på en sträcka af mer än 800 km. bildar dess vestra gräns, ligger emellan 30° 13' och 35° n. br. samt emellan 88° 5' och 91° 35' v. lgd fr. Greenw, samt gränsar i ö. till Alabama, i s. till Mejikanska viken och Louisiana, i v. till Louisiana och Arkansas samt i n. till Tennessee. Areal 121,232 qvkm., deraf 1,217 qvkm. vatten. Staten saknar berg, men en betydande höjdskilnad förefinnes emellan de långs Mississippi samt emellan denna flod och Yazoo, under Mississippis högvattenstånd belägna, jämna alluviallanden (»the bottom») och den inre större delen af staten (»the upland»), en vågformig slätt af 45--180 m. höjd öfver hafvet. Mellan floderna ligga kärrtrakter (»swamps»), bevuxna med cypresser (Taxodium distichum). Mississippifloden hindras genom ett system af dammar att öfversvämma mer än 3/4 af »the bottom», som i allt upptager omkr. 16,000 qvkm. De vigtigaste floderna äro Mississippi jämte dess bifloder Yazoo och Big Black river, Pearl river och Pascagoula, som flyta till Mejikanska viken, samt Tennessee, som berör statens nordöstra hörn. Mississippi, Yazoo och Tennessee äro segelbara året om; de som flyta till Mejikanska viken äro spärrade af sandbankar och begagnas nästan endast för nedflottning af timmer till sågverken vid kusten. Bästa hamnen är redden innanför Ship island, som har ett djup af 8 m. Klimatet är i allmänhet mildt, men vexlar med breddgraden. Medeltemperaturen är i s. + 20° C., i n. + 16° C. I södern växa apelsiner, limoner, mandlar, bananer och oliver utan skydd. Mycket litet malmer finnes, och de enda värdefulla mineralen äro sandsten, kalksten, mergel, brunkol och eldfast lera, hvilka dock föga tillvaratagas. Mycket skog finnes, bestående af 15 ekarter, cypress, valnöt, hickory, cottonwood (Populus deltoides), röd ceder m. m. samt Pinus mitis och P. australis, af hvilka den sistnämnda är det förnämsta skogsträdet s. om 32° 15'. Jordbruket utgör hufvudnäringen. Minst hälften af staten har ytterst bördig jord, men ej mer än 1/4 af den odlingsbara marken är brukad. Vigtigaste produkten är bomull, hvaraf skördas mer i M. än i någon annan stat, omkr. 1 mill. balar. Derjämte skördas majs, hafre, hvete och ris, potatis, jams, ärter och en mängd trädgårdsalster samt något råg, korn och tobak. Industrien är föga utvecklad. Handeln går mest öfver New Orleans och Mobile. Jernvägarna hafva en längd af omkr. 1,800 km. År 1880 hade staten 1,131,597 innev., deraf 479,398 hvita, 650,291 negrer, 1,857 indianer och 51 kineser. De hvita ega nästan alla farmer och annan fast egendom. Största staden är Vicksburg, med 11,814 innev. (1880). Den nuv. författningen är af 1870 och likartad med de andra staternas. Guvernören, öfriga högsta ämbetsmän samt senatorerna väljas för 4 år. Lagstiftande församlingen, som sammanträder hvartannat år i hufvudstaden, Jackson, består af en senat af 40 och ett representanthus af 120 medlemmar, de senare valda för 2 år. De 3 domarena i högsta domstolen samt de 12 kretsdomarena utnämnas af guvernören i samråd med senaten; en attorney general samt 12 distriktsdomare väljas af folket. Staten underhåller folkskoleväsendet, som har skilda skolor för de båda folkraserna och 1880 kostade 830,700 doll., jämte ett statsuniversitet (i Oxford) och andra högre läroanstalter för de båda raserna. Till kongressen sänder staten 2 senatorer och 7 representanter. Statsskulden uppgick d. 1 Jan. 1884 till 2,965 mill. doll. -- Staten koloniserades först af fransmän i likhet med nuv. staten Louisiana och delade dennes öden till 1763, då Frankrike afträdde den nuv. staten M:s område till England. 1779 bemäktigade sig spaniorerna området s. om 31° n. br., hvilket England 1783 formligen afträdde till dem, samtidigt med att återstoden, till 32° 25' n. br., afträddes till Förenta staterna. 1798 bildades deraf territoriet M., som 1804 utsträcktes till 35:te breddgraden och 1812 ökades med den spanska andelen. 1817 afskildes Alabama från territoriet, som då blef stat. Indianerna, som dittills bildat massan af befolkningen, flyttades 1830--32 v. om Mississippi. M., en af »slafstaterna», var en af de första staterna, som på grund af slaffrågan utträdde (1861) ur unionen och anslöt sig till södra konfederationen. Det blef derför 1862--63 skådeplatsen för många vigtiga fälttåg under det stora inbördeskriget, efter hvars slut slafveriet d. 21 Aug. 1865 upphäfdes inom staten.