Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Molitor

Ämne: Franska marskalkar och generaler 1790–1871 · Napoleons män och franska militärer

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1236–1237 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Molitor [målitår], Gabriel Jean Joseph, grefve, marskalk af Frankrike, f. 1770, deltog i revolutionens krig i Rhentrakterna och utnämndes 1798 till brigadgeneral. 1799 kämpade han under Masséna i Schweiz och utmärkte sig i synnerhet vid Glarus. Under Rhenarméns derefter följande fälttåg slog han vid Stockach (d. 3 Maj 1800) österrikarnas venstra flygel, kringgick densamma följande dag vid Möskirch, stormade denna ort och tog derefter staden Feldkirch, för hvilken bedrift han blef divisionsgeneral. 1805 stod M. i spetsen för en division under Masséna uti Italien och blef s. å. guvernör i Dalmatien, hvarest han med framgång bekämpade ryssarna och undsatte Ragusa. 1807 förde han under Brune befälet mot svenskarna i Pommern, stormade Stralsund och var den förste fransman, som inträngde i staden. Napoleon belönade denna manöver med generalguvernörskapet öfver Pommern, grefvevärdighet och en dotation på 30,000 francs. 1809 utmärkte M. sig i Napoleons nya krig mot Österrike i slagen vid Eckmühl, Aspern och Wagram. 1811--13 hade han till uppgift att skydda Holland. 1814 deltog han under Macdonald i fälttåget mot de i Frankrike inbrytande allierade arméerna. Under fälttåget i Spanien 1823 förde M. 2:dra armékåren och bidrog genom sitt raska tillvägagående väsentligt till krigets afslutande. Till belöning fick han vid återkomsten marskalksstafven och pärsvärdighet. M. afled 1849 såsom kommendant i invalidhotellet. I Nancy har uppförts en minnesvård öfver honom. C. O. N.