Monaco

Monaco, ett under Frankrikes protektorat stående furstendöme vid Genua-bukten, omgifves af franska depart. Alpes-maritimes samt består endast af staden M. jämte område, 21,6 qvkm., med 10,108 innev. (1883), deraf 2,879 i sjelfva staden. M. är en absolut monarki, ärftlig inom huset Grimaldi. Fursten utöfvar både den lagstiftande och den verkställande makten. M. är en af de naturskönaste trakterna på hela den fransk-italienska kusten, och denna skönhet förhöjes ytterligare af en rik sydländsk växtlighet. Vigtigaste produkterna äro apelsiner, citroner och oliver, hvilka jämte parfymer och likörer bilda landets exportvaror. På en i hafvet utskjutande, 60 m. hög, befäst klippa ligger staden M., med residensslottet, hafsbad och en liten hamn ö. om klippan. Nedanför staden ligger byn Condamine, och längre österut på den klippiga sluttningen af Spélugues ligger Monte Carlo (station vid jernvägslinien Marseille--Menton), med sin ryktbara spelbank, Casino, samt de många villor och hotell den framkallat. Spélugues, förr endast nakna klippor, hafva, sedan jord ditförts, förskönats med parkanläggningar, i synnerhet efter 1858, då Casino anlades. Spelbanken, som innehafves af ett aktiebolag, öppnades i M. 1856, men blef ryktbar först med 1860, då spelhusvärden Blanc, utdrifven från Homburg, slog sig ned derstädes. Ingen af stadens innevånare har tillträde till spelborden, men de hafva intresse af bankens bibehållande derför att de genom den äro befriade från alla skatter och hafva en direkt inkomst af de många främlingarna. -- Namnet M. härledes af ett åt Hercules monoecus helgadt tempel, som sannolikt massilier anlagt på klippan. Monoeci portus l. Herculis portus omnämnes ofta af senare latinska författare. Från 968 har platsen tillhört slägten Grimaldi (se d. o.), som först i 16:de årh. antog furstetitel. 1793 förenades furstendömet med franska republiken, men återgafs slägten Grimaldi 1814 och ställdes 1815 under Sardiniens beskydd. När Nizza 1860 förenades med Frankrike, afträdde fursten af M., Karl III, äfven kommunerna Menton och Roquebrune till detta land mot 4 mill. francs samt ställde sitt land under Frankrikes beskydd. 1865 förenades M. med det franska tullområdet.