Mons

Mons [mångs], Flam. Bergen, hufvudstad i belgiska prov. Hainaut. vid ån Trouille och Paris--Bruxelles-jernvägen samt vid en kanal till Schelde. Omkr. 25,000 innev. Fästningsverken, en gång bland de starkaste i Europa, raserades på 1870-talet. De märkligaste byggnaderna äro Waltrudis-kyrkan (byggd 1460--1589), ett mästerverk i gotisk byggnadskonst, och rådhuset (från midten af 1400-talet). Bland läroanstalter märkas gymnasium och teknisk skola. Jerngjuterier, bryggerier och garfverier samt tillverkning af ylleväfnader, såpa, tobakspipor m. m. Källan till M:s välstånd äro de många stenkolsgrufvorna i trakten, hvilka lemna årligen 2--3 mill. tons kol, hvaraf större delen går till Frankrike. I granskapet af M. ligga de stora byarna Jemappes, Quaregnon, Frameries, Paturages, Wasmes och Dour, hvar och en med 10--12 tusen innev. Tillsammans med flere mindre bilda de landskapet Borinage, som är rikt på kolgrufvor, jerngjuterier och stenbrott samt en af de idogaste trakter på jorden. -- På M:s nuvarande plats anlade Caesar under sitt krig med belgerna ett befäst läger. I 8:de årh. grundade en grefvinna af Hainaut, Waudru l. Waltrud, ett kloster, som blef stadens medelpunkt. I midten af 1100-talet befästes staden och nådde sitt största välstånd under Karl V:s regering. 1691--97, 1701--09 och 1746--48 var staden i fransmännens händer. 1792 eröfrades den å nyo af dessa, under Dumouriez, och blef hufvudstad i franska depart. Jemappes. Fästningsverken slopades då, återställdes efter 1818, men hafva nu åter raserats. I M. föddes kompositören Orlando di Lasso, till hvars ära en staty der är rest.