Moral (af Lat. moralis, som hänför sig till mores, plur. af mos, skick och sed), sedlighet; sedlig förmaning, sedelära; menniskans förnuftiga praktiska lif i allmänhet, sålunda omfattande ej blott sedligheten, utan äfven religionen och rätten.
Kunskap filos., medveten förnimmelse af ett verkligt, d. v. s. af något, som är till, oberoende deraf att det af subj… Föreställning filos., förnimmelse, som är klar och distinkt (d. v. s. skild från allt annat, således äfven, i motsats till … Ideal (af Lat. idealis; se Idé), filos., någonting tänkt till högsta fullkomlighet. För att någonting skall kunna s… Rationalism (af Lat. ratio, förnuft). 1. Filos., den åsigt, enligt hvilken det hos menniskan, jämte den sinliga kunskapen… Eleater anhängare af en filosofisk skola, som existerade under 500- och 400-talen f. Kr. och hvars egentliga stamhåll… Lag (plur. lagar; Lat. lex), i ordets allmännaste betydelse den bestämmande princip, enligt hvilken en kraft verk… Logik (Lat. logica, af Grek. logos, förnuft, bevisning, vetenskap), vetenskapen om den menskliga tankeverksamheten … Sanning i den enklaste betydelsen betecknar en af den sinliga erfarenheten eller förståndsverksamheten bekräftad uppf…
Alla artiklar i ämnet →
Hänvisas hit från
Moralisera (se Moral ), anställa betraktelser i sedelära; hålla moralpredikningar, »läsa lagen» för, lexa upp. band 11, sp. 1354 Moralisk (se Moral ), sedlig; sedligt god; som har afseende på sedligheten eller sedeläran; som öfverensstämmer med eller iakttager sedlighetens kraf; andlig … band 11, sp. 1354 Moralism (se Moral ), en sådan religiös riktning, som lemnar å sido dogmer och endast bekymrar sig om moralen. -- Moralist, sedelärare, dygdelärare … band 11, sp. 1355 Moralitet (se Moral ), sedlighet; sedlig renhet; en handlings sedliga värde. -- Moraliteter, ett slags allegoriska skådespel under medeltiden. Se Mysterier . band 11, sp. 1355