Motala ström, en bland södra Sveriges större floder, utgör afloppet för sjön Vettern till Östersjön. Elfven flyter vid Motala ur Vettern och har under större delen af sitt lopp genom Östergötlands vackraste bygder östlig hufvudriktning, derunder bildande de ansenliga sjöarna Boren (73 m. öfver hafvet), Norrbysjön (65 m.) och Roxen (32,6 m.), hvarefter den vänder mot norr, genomflyter Glan (21 m.) och återtager sin förra riktning samt utmynnar efter fallen i Norrköping i fjärden Pampus af Bråviken. Flodens hela fall utgör omkr. 88 m. Längden är 100 km. Bredden är vanligen 50--60 m. Dess betydligaste tillflöden äro Stångån, som, kommande från nordöstra Småland, utfaller i Roxen n. om Linköping, samt Finspångsån, hvilken utfaller i Glan. Floden, som om gifves af tämligen höga stränder, hvilka i allmänhet äro högre på norra sidan än på den södra, har vanligen grundt vatten med steniga forsar, hvadan den icke kan användas till trafikled. Deremot har dess vattenkraft erhållit ganska stor användning i industriens tjenst, i det att den begagnas för drifvaiide af icke blott en mängd qvarnar och sågverk, utan äfven flere fabriker, de flesta af de senare belägna i Norrköping. På sträckorna från Vettern till Boren samt från Boren till Roxen åtföljes floden i nästan omedelbart granskap af Göta kanal. På tre ställen, vid Motala, Norsholm och Fiskeby (nära Norrköping), korsas floden af jernvägar. A. G.
Nordisk familjebok · första upplagan
Motala ström
Ämne: Floder i Sverige och Norden · Floder, sjöar och franska orter
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1426 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗