Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Motverkan

Ämne: Mekanik och maskiner · Fysik, mekanik och instrument

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1436–1437 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Motverkan, mek. Då en kraft verkar på en punkt af en kropp, uppstår vid denna punkt en kraft, motverkan, som är lika stor med den förra, men riktad motsatt densamma. Likheten mellan verkan och motverkan, eller mellan aktion och reaktion, uppställdes af Newton såsom ett axiom i mekaniken, och för denna vetenskap, likasom för fysiken och astronomien, är den af stor betydelse. Hvilar t. ex. en kropp på ett underlag, utöfvar han en tryckning på detta. I hvarje punkt eller ytelement, der beröring eger rum, uppstår ett nedåt riktadt tryck och ett uppåt riktadt mottryck, hvilka båda måste vara lika stora. Inom statiken gäller sålunda den allmänna regeln att tryck och mottryck äro lika stora samt motsatt riktade, och lösningen af flertalet af statikens problem beror härpå. -- Tänker man sig åter, att en magnet verkar på en annan magnet, hvilket man kan hänföra till polernas ömsesidiga verkningar, måste den attraktion, som den ena magnetens sydpol utöfvar på den andras nordpol, vara lika stor och riktad efter samma linie vid båda magneterna. -- Den attraktion jorden utöfvar på månen är lika stor med den attraktion denne utöfvar på jorden, men man bör härvid, strängt taget, tänka sig denna verkan mellan de båda kropparnas samtliga masselement. Man får äfven ihågkomma, att, fastän kraften är lika vid båda, utöfvar den en ojämförligt större verkan på månens massa än på jordens massa, som är vida större. G. R. D.