Orsak

Orsak, filos., grund, såvidt dess följd (»verkan») faller i tiden, till skilnad från en grund, hvars följd äfven är gifven i begreppet. Orsaken kan i sin ordning antingen vara evig, d. v. s. gifven oberoende af all tid (i hvilket fall den är realgrund till sin verkan), eller ock utgöra ett i förhållande till sin verkan, i tiden föregående moment (framkallande orsak). En orsak af det förra slaget är en egentlig orsak, ty endast ur en sådan kan sakens väsende förklaras, under det den senare endast kan tjena till förklaring af dess framträdande i tiden, för hvilket den utgör ett vilkor och en förutsättning. (Se Grund.) Till orsaker af det förra slaget höra ändamålsorsaker. En ändamålsenlig verksamhet får nämligen sin förklaring ur det ändamål, till hvars förverkligande den syftar. Men detta ändamål är ej något i tiden föregående i förhållande till verksamheten, utan kommer fastmer till stånd just i och genom verksamheten. Rörande sammanhanget mellan en i tiden föregående orsak och en i tiden följande verkan se Kausalitet. L. H. Å.