Munksammetsfogeln

Munksammetsfogeln, Chiromachaeris monachus, zool., hör till familjen praktfoglar (Pipridae) inom tättingarnas ordning och foglarnas klass. Han utmärker sig genom sina höga tarser, sin lieformigt krökta första handpenna och sina mjuka, under hakan starkt förlängda och skägglika fjädrar. Hjessan, ryggen, vingarna och stjerten äro svarta, öfveroch undergumpen grå, undre delarna hvita. Längden stiger till 12 cm. Arten är utbredd öfver en stor del af Amerika. Han är liflig och i ständig rörelse samt flyger kort och snabbt, hvarvid handpennorna frambringa ett högljudt, egendomligt surrande, som liknar en spinnrocks. Fogelns läte har förliknats vid det ljud, som frambringas vid en hasselnöts knäckande, samt åtföljes af en knarrande och slutligen af en djupt brummande ton, hvilken kunde tros komma snarare från ett stort djur än från den lilla fogeln. En egenhet hos honom är, att han plägar blåsa upp struptrakten, hvarvid dess långa fjädrar skjutas fram som ett skägg. Denna vana har förskaffat fogeln hans i Brasilien vanliga namn, mono (»munken»). C. R. S.