Musa

Musa L., bot., ett i morfologiskt hänseende högst egendomligt slägte af högväxta örter, hörande till kl. Polygamia, Monoecia L., och bildande en egen nat. fam., Musaceæ Juss., som derjämte omfattar 3 andra slägten: Heliconia, Strelitzia och Ravenala. Den kronbladslika blomkalken är mycket oregelbunden. Det främsta bladet (»läppen») är mycket stort, det baktill sittande mycket litet. Den bakersta ståndaren saknas, och de öfriga 5 äro sammanvuxna till ett bakåt klufvet rör. Slägtet Musa har en kort rotstock, från hvilken uppskjuta oerhördt stora, spiralställda blad, hvilkas väldiga, meterlånga skifvor äro fjädernerviga och i kanten släta, men vanligen, då de blifvit något äldre, mer eller mindre söndersplitsade mellan nerverna ända in till medelnerven. Bladslidorna rulla sig om hvarandra och bilda sålunda ett slags falsk stam af flere meters höjd. Blomställningen är ett toppstående ax med spiralställda, ofta grant färgade skärmblad, i hvilkas vinklar sitta många blommor i två rader. De nedersta blommorna i axet äro honblommor, de mellersta 2-könade och de öfversta hanblommor, hvarför frukter kunna utvecklas endast å nedre delen af axet; den öfre blir efter hanblommornas bortfallande naken, men afslutas med en knopp af outvecklade blommor, inneslutna inom skärmblad. M. paradisiaca L., hvars hanblommor qvarsitta vissnade, och M. sapientum L., som har affallande hanblommor, kallas pisang (ofta för utseendets skull, men oriktigt, pisangpalmer) och odlas i största utsträckning inom alla tropiska land. Deras frukter, bananer, äro ett slags bär, till formen liknande en trubbigt trekantig, mindre gurka. Innanför det glatta, sega skalet finnes fruktkött, som hos den omogna frukten är fast och mycket stärkelserikt samt användes till beredande af stärkelse (»pisang-» l. »bananmjöl») och äfven tillgodogöres genom att frukten skares i skifvor, hvilka torkas och då likna små kakor samt begagnas såsom bröd. Under mognandet omsattes denna rika stärkelse i socker och en fet olja, som ger åt den mogna, mjuka bananen en särdeles angenäm, söt och fet smak (något lik den af fint smör), blandad med den behagligaste arom. Frukterna af odlad pisang äro utan frön. I varmhus odlas pisang (vanl. M. Cavendishii Paxt., från Kina), som emellanåt ger mogen frukt. Från Algeriet och Egypten komma dessa läckra frukter till Europa, äfven någon gång upp till Norden. M. Ensete Gmel. i Abessinien når en höjd af 8 m. och har blad af 6 m. längd. Dess rotstock smakar likt potates och användes till föda. Bland många andra arter må här ytterligare nämnas endast M. textilis Roxb., hvars sega, starka fibrer utgöra den till tågvirke så värderade manilahampan. Jfr Beklädnadsväxter. O. T. S.