Myntförfalskning, jur., kallas sådana åtgärder, genom hvilka man i sviklig afsigt eftergör eller förändrar gångbart mynt. Man skiljer emellan falskmyntning, eftergörande af mynt, och myntförfalskning i inskränkt mening, förändring af äkta mynt. Straffet för det förra brottet är i allmänhet strängare. Sålunda stadgar den svenska strafflagen för eftergörande af guld- eller silfvermynt straffarbete fr. o. m. fyra t. o. m. åtta år, för eftergörande af kopparmynt straffarbete fr. o. m. sex månader t. o. m. två år, hvilka straff dock kunna nedsättas till hälften, om myntet ej blifvit utgifvet eller begagnadt, eller omständigheterna eljest äro synnerligen mildrande. För den, hvilken genom filning, klippning eller annorledes minskar guld- eller silfvermynts värde eller gifver ringare mynt sken af det, som är högre, stadgas åter straffarbete fr. o. m. sex månader t. o. m. fyra år. Är ej bruk gjordt af det förfalskade, kan dock äfven här en nedsättning af straffet till hälften ega rum. J- H-r.
Nordisk familjebok · första upplagan
Myntförfalskning
Ämne: Straffrätt: brott, straff och straffprocess · Rätt, straff och rättsväsen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 1617 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗