Nomocanon (af Grek. nomos, lag, och kanon, trosoch lefnadsregel) kallas i den grekiska kyrkan systematiskt ordnade samlingar af i synnerhet de ekumeniska kyrkomötenas beslut och af de kejserliga lagar (såsom Codex theodosianus, omkr. 440, Codex justinianseus, 534, och Novellse Justiniani), som rörde kyrkorättsliga förhållanden. Den första samlingen af detta slag föranstaltades omkr. 560 af patriarken i Konstantinopel Johannes Scholasticus och efterföljdes af patriarken Fotios' ännu fullständigare samling af år 883. Äfven sedermera hafva under detta namn kyrkorättsliga lagsamlingar utgifvits i flere af de land, som omfatta den grekiska läran. K. H.
Nordisk familjebok · första upplagan
Nomocanon
Ämne: Östkyrkan och kristologiska striderna · Kyrka, kristendom och kyrkohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 2221 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗