Olympos (Lat. Olympus), ett på många orter inom den forngrekiska verlden mötande bergsnamn. Det mest berömda bland alla dessa berg är det nuvarande Elimbo i nordligaste Tessalien på gränsen mot Macedonien. I s. skiljes det af Tempedalen från berget Ossa och sammanhänger i v. med de kambuniska bergen (nu Amarvis). Högsta spetsen (2,973 m. öfver hafvet) är åtminstone för det mesta täckt af snö. Bergets delvis skogbevuxna, delvis kala och tvärbranta sidor genomskäras af en mängd forsande bergbäckar. På den vanligen i moln höljda toppen tänkte man sig gudarnas boning vara belägen, hvarför namnet O. stundom äfven är liktydigt med himmelen. Den urgamla föreställningen om O. såsom ett gudahem fortlefver ännu i den turkiska benämningen Semavat Evi (de himmelskas boning). -- Ett annat O. (det Mysiska O., nu Keschisch dagh) ligger i nordvestra delen af Mindre Asien på gränsen mellan de forna landskapen Mysien, Frygien och Bitynien. Äfven i Lydien, Lycien, Lakonien och Elis samt på Eubea och Cypern finnas berg, som burit detta namn. A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Olympos
Ämne: Grekiska språket, myter och orter · Antikens Grekland, Turkiet och Främre orienten
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 226–227 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗