Öregrund, sjöstad i nordöstra Upland (Roslagen), Stockholms län, belägen på en halfö vid sundet mellan fasta landet och Gräsön. Den lilla staden är tämligen regelbundet anlagd på den åt sjön starkt sluttande klippgrunden, men företer med sina små trähus ingenting anmärkningsvärdt i sitt yttre. Stadsområdet, satt till 4 1/4 mantal, omfattar 600 har. Innevånarnas antal, alltid ringa, uppgick 1870 till 764 och 1892 till 937 personer. Taxeringsvärdet för all fast egendom uppgick sistnämnda år till 555,700 kr. Stadens tillgångar voro 1891 bokförda till 74,491 kr., skulderna till 32,507 kr. För kommunala behof uttaxerades kr. 4,06 à 7,35 för hvarje krona bevillning. S. å. funnos 8 handlande, med 5 biträden, 19 handtverkare, med 6 arbetare, men ingen fabrik. De egentliga näringarna äro sjöfart och fiske, hvarjämte staden stundom har någon fördel deraf att passerande fartyg för motvind, tjocka eller is måste längre eller kortare tid uppehålla sig på redden. Hamnen är liten, men djup och skyddad. Den besöktes nyssnämnda år af 338 ankommande och afgående fartyg, om tillsammans 32,850 tons drägtighet. Hamnafgifterna uppgingo knappt till 1,200 kr. På platsen hemmahörande fartyg voro 14, om 1,325 tons. Den enda märkliga byggnaden är den på en höjd belägna kyrkan, som är af sten och okänd ålder, uppkallad efter S:t Gertrud. Det obetydliga rådhuset är en träbyggnad från 1744. Tillsammans med Gräsön utgör Ö. ett regalt pastorat. Med grannstaden Östhammar har Ö. gemensam borgmästare, och tillsammans med öfriga städer i Stockholms län bildar staden en valkrets för riksdagsmannaval till Andra kammaren. På senare åren har Ö. blifvit en ganska mycket besökt bad- och sommarvistelseort. — Ö. räknar sin tillvaro såsom stad från 1491 och är urspr. en koloni från Östhammar. Konung Kristian II lät uppbränna staden, hvars innevånare då flyttade till Östhammar, men Gustaf I återställde densamma. 1561–62 bar Per Brahe d. ä. titeln grefve till Ö. För öfrigt finnes i Ö:s historia föga att förmäla annat än om flere förstörande eldsvådor och att staden härjades af ryssarna 1719. — Stadens vapen är ett seglande, tvåmastadt fartyg (svart) på silfverbotten. A. G.
Nordisk familjebok · första upplagan
Öregrund
Ämne: Svenska städer och köpingar · Svenska städer
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 18 (1894), sp. 654–655 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗