Ostrowski

Ostrowski, polsk adelssläkt, känd i sitt fäderneslands historia redan genom Christinus O., hvilken var kastelian i Krakov och 1410 en af Jagellos höfdingar i slaget vid Tannenberg. 1. Tomasz O., grefve, statsman, f. 1739, d. 1817, utförde flere diplomatiska beskickningar och blef efter antagandet af 1791 års konstitution finansminister. Utan framgång bemödade han sig att förmå konung Stanislaus Poniatowski till motstånd mot Rysslands sjelftagna förmynderskap. Genom riksdagen i Grodno 1793 aflägsnades han från ärendena. Efter Polens skenbara återupprättande 1807 blef han landtdagsmarskalk och president i senaten. -- 2. Antoni O., grefve, den föregåendes son, f. 1782, inträdde i franska hedersgardet under Napoleons fälttåg mot Ryssland 1806 och hade under 1809 års krig med Österrike plats i hertigdömet Varsjavs provisoriska regering. 1813 följde han Napoleon och blef de allierades fånge vid Leipzig. Efter sin faders död (1817) blef han president i polska senaten och samlade en fast opposition mot storfurst Konstantins despotism. Vid revolutionens begynnelse 1830 utsågs han till öfverbefälhafvare för nationalgardet i Varsjav och vardt äfven vojevod derstädes, men utträdde ur de ledande männens antal, då Krukoviecki kom till makten. Efter dennes kapitulation i Varsjav (d. 7 Sept. 1831) förkunnade O. såsom senatspresident hans afsättning, följde den öfverblifna polska hären till Modlin och affattade vid tillbakavikandet öfver den preussiska gränsen (d. 4 Okt. s. å.) det bekanta manifestet till Europas furstar och folk. Död i Frankrike 1846. -- 3. Wladislaw O., grefve, den föregåendes broder, f. 1790, d. 1869, spelade under förberedelserna till 1830--31 års revolution en vigtig rol såsom en af det s. k. konstitutionella partiets chefer och verkade under sjelfva revolutionsåret dels i styrelsen, dels såsom president i deputeradekammaren. Efter resningens slut arresterades han på galiziskt område och hölls i flere år internerad i Graz. Han uppehöll sig derefter i Frankrike, tills han 1862 återvände till Polen.