Sida 237
Ostrea ...
Nikolaikyrkan. -- 2. Stad i rysk-polska guvern. Lomza. Omkr. 6,000 innev.
Ostrowo, stad i preussiska regeringsomr. Posen, vid jernvägen mellan Posen och Kreuzburg. 9,128 innev. (1885), deraf 2/3 tyskar.
Ostrowski, polsk adelssläkt, känd i sitt fäderneslands historia redan genom Christinus O., hvilken var kastelian i Krakov och 1410 en af Jagellos höfdingar i slaget vid Tannenberg. 1. Tomasz O., grefve, statsman, f. 1739, d. 1817, utförde flere diplomatiska beskickningar och blef efter antagandet af 1791 års konstitution finansminister. Utan framgång bemödade han sig att förmå konung Stanislaus Poniatowski till motstånd mot Rysslands sjelftagna förmynderskap. Genom riksdagen i Grodno 1793 aflägsnades han från ärendena. Efter Polens skenbara återupprättande 1807 blef han landtdagsmarskalk och president i senaten. -- 2. Antoni O., grefve, den föregåendes son, f. 1782, inträdde i franska hedersgardet under Napoleons fälttåg mot Ryssland 1806 och hade under 1809 års krig med Österrike plats i hertigdömet Varsjavs provisoriska regering. 1813 följde han Napoleon och blef de allierades fånge vid Leipzig. Efter sin faders död (1817) blef han president i polska senaten och samlade en fast opposition mot storfurst Konstantins despotism. Vid revolutionens begynnelse 1830 utsågs han till öfverbefälhafvare för nationalgardet i Varsjav och vardt äfven vojevod derstädes, men utträdde ur de ledande männens antal, då Krukoviecki kom till makten. Efter dennes kapitulation i Varsjav (d. 7 Sept. 1831) förkunnade O. såsom senatspresident hans afsättning, följde den öfverblifna polska hären till Modlin och affattade vid tillbakavikandet öfver den preussiska gränsen (d. 4 Okt. s. å.) det bekanta manifestet till Europas furstar och folk. Död i Frankrike 1846. -- 3. Wladislaw O., grefve, den föregåendes broder, f. 1790, d. 1869, spelade under förberedelserna till 1830--31 års revolution en vigtig rol såsom en af det s. k. konstitutionella partiets chefer och verkade under sjelfva revolutionsåret dels i styrelsen, dels såsom president i deputeradekammaren. Efter resningens slut arresterades han på galiziskt område och hölls i flere år internerad i Graz. Han uppehöll sig derefter i Frankrike, tills han 1862 återvände till Polen.
Ostrovskij [astrå'fski], Alexander Nikolajevitj, Rysslands mest betydande dramatiske författare, f. i Moskva 1823, erhöll efter några års juridiska studier en befattning vid Moskvas handelsdomstol och fick derigenom ett ypperligt tillfälle att grundligt lära känna den samhällsklass, 1850-talets ryska köpmansklass, hvars lif han konstnärligt och troget tecknat i sina flesta och bästa stycken. Det är i synnerhet kollisionerna inom familjelifvet och motsatserna mellan rik och fattig, som gifvit ämnen åt O:s diktning. En ständigt återkommande skepnad är den egensinnige hustyrannen. O:s efter mångas mening bästa stycke är »Oss emellan -- vi komma nog öfverens» (tr. 1850; först senare uppfördt). Bland hans öfriga arbeten från 1850-talet väckte i synnerhet »Skomakare blif vid din läst» (1853), »Fattigdom är ingen last» (1854) och »Ovädret» (1860 stor och berättigad uppmärksamhet. På sista tiden arbetade han i kompani med en lärjunge, N. Solovjev. Antalet af hans egna komedier uppgår till ett trettiotal. Han försökte sig dessutom i det historiska dramat och skref åtskilliga »dramatiska krönikor», som han kallar dem, på vers, mestadels med ämnen från början af 1600-talet. Hans språk är både i prosa och vers beundransvärdt, äkta folkligt ryskt, ledigt och karakteristiskt. O. afled 1886. Hans samlade skrifter i kronologisk ordning utgåfvos i Petersburg 1879--86 i 11 band. Lll.
Ostrukna oktaven. Se Lilla oktaven.
Ostrya Scop., bot., ett från Carpinus L. utbrutet litet slägte af träd, hörande till nat. fam. Cupilliferae Rich., kl. Monoecia L. O. carpinifolia Scop., »humlebok», i Nord-Amerika lemnar, likasom O. virginiana W. ett mycket hårdt virke till snickeriarbeten. O. T. S.
Ostskatten, kamer., en af de skatter, hvilka i Härjedalen motsvara grundskatterna i andra landskap. Ehuru ostskatten, sedan den förvandlats till penningar, inräknats i mantalsräntan, har den dock karakteren af tionde genom delningen i 3 lika delar mellan kronan, kyrkan och sockenpresten. Den kallas också af gammalt tionde- eller skatteost. Af ålder har den erlagts i ost; och som regel har gällt, att den skall motsvara en dags mjölkning af all bondens mjölkande boskap årligen om sommaren, då den bäst mjölkar. Osten tillverkades under tiden från vårfrudagen till midsommar, då kronofogden kom för att mottaga och väga den sockenvis samt fördela den så, som ofvan är nämndt. Sedan vid tiondesättning i Öfver-Hogdals socken på 1820-talet en bestämd skattegrund vunnits, näml. en mjölkko för hvarje »trög» med en afkastning af 1 1/2 kanna mjölk, motsvarande 1/2 skålp. ost, hvaraf kronans andel utgör 1/6 skålp., har vid efter hand skeende skatteregleringar ostskatten blifvit fixerad i penningar och inlagd i mantalsräntan. Kbg.
Ostämne. Se Kasein.
Osuña [åsu'nja], stad i spanska prov. Sevilla (Andalusien), vid jernvägen mellan Sevilla och Malaga. 17,211 innev. (1877). Staden har en vacker kollegiatkyrka (i blandad gotik och renaissancestil), med präktig portal, ett kollegium (återstoden af ett 1549 grundadt, 1820 upphäfdt universitet), ett stort slott, stamsäte för hertigarna af O., samt ett stort antal klosterbyggnader. Tillverkning af sidenoch linneväfnader samt espartomattor, export af spanmål och olja till Sevilla och Malaga. På romarnas tid kallades orten Urso och Gemina Urbanorum. Den 14 April och 24 Juli 1812 föreföllo i trakten blodiga strider med fransmännen.
Osuña [åsu'nja], Don Pedro Tellez y Giron, hertig af O., spansk statsman, f. 1579, deltog med en af honom sjelf uppsatt styrka om 4,000 man i fälttågen mot de upproriske nederländama, medan han en tid för Filip III:s och Lermas onåd måste hålla sig borta från Spanien, men fick 1607 återvända hem. Såsom medlem af konungens råd bidrog han
Källa: Project Runeberg · ·
