Sida 270
Oxford, Robert Harley, earl of O.
i ett jämförelsevis blomstrande skick. Han afled d. 28 Febr. 1707. P. S.
27. Oxenstierna, Johan, grefve, moralist, den föregåendes halfbroder, föddes efter midten af 1600-talet, tillbragte sina yngre år på resor i nästan alla europeiska land, lefvande i stor prakt samt firad för sitt umgänge och sin qvickhet. Han råkade sedermera i armod, öfvergick till katolska läran, blef malteserriddare samt vidare abbot och kanik i Köln. 1711 ingick han äktenskap med riksgrefvinnan Anna Elisabet af Limburg-Stirum, hvilket äktenskap blef olyckligt. Länge lefde han i fattigdom, kom sedermera tillbaka till Sverige och dog i Stockholm i början af 1733. -- O:s namn är uteslutande fäst vid skriften Pensées sur divers sujets (1721), som ådrog sig stor uppmärksamhet såväl för författarens som innehållets skull och, oaflåtligt tillökad och omarbetad af O. och andra, länge å nyo upplades och öfversattes på svenska (»Betraktelser i ensligheten», 1731; »Sedo-lexor», 1767), danska (1762), spanska (1745) m. fl. språk. »Utom moraliska betraktelser och maximer finner man der små teckningar öfver nästan alla länder, politiska anmärkningar, historiska porträtt ur forntiden; innehållet är till sin kärna mestadels ytligt och trivialt, men klädnaden är lätt, skrifarten ledigt vårdslös, här och der kryddad med något salt och några infall». -rn.
Oxford [å'ksförd]. 1. Grefskap i södra England, begränsadt af grefskapen Warwick, Northampton, Buckingham, Berks och Gloucester. Areal 1,956 qvkm. 179,559 innev. (1881). Landet bildar en vågig slätt. Längs nordvestra gränsen gå Edge hills, och genom sydöstra delen framstryka Chiltern hills. I s. begränsas grefskapet af Thames l. Isis. Bland kanalerna är den 1769--90 byggda, 140 km. långa Oxford--Birmingham-kanalen, som förenar Trent med Thames, den vigtigaste. Industrien är jämförelsevis obetydlig. -- 2. Hufvudstad i ofvannämnda grefskap, säte för en biskop samt Englands största och äldsta universitet, ligger till större delen på en låg ås mellan floderna Thames (der kallad Isis) och Cherwell, omedelbart ofvan deras förening, 95 km. med jernväg n. v. från London. O:s många torn och spiror, parker och alléer, vackra offentliga byggnader i förening med frånvaron af fabriker och höga skorstenar göra det till Englands vackraste stad. Folkmängden uppgick 1881 till 40,862 pers. Af det gamla slottet, bygdt i 11:te årh. af Robert d'Oili, återstår endast tornet (innehållande S:t Georgskyrkan), och af stadsmuren finnas blott några rester. Katedralen, Christ Church, hörde ursprungligen till det forna klostret, som låg på det nuv. Christ Church college's plats, och grundades 1160, men har flere gånger ombygts. Universitetskyrkan S:t Mary the Virgin härstammar från 1400-talet. Nära kyrkan S:t Mary Magdalen står det 1841 resta monumentet till minne af martyrerna Cranmer, Latimer och Ridley (brända 1555 och 1556). -- De äldsta spåren af en lärdomsskola i O. omtalas 1133, men först 1249 stiftades det äldsta college, University college, hvarefter merendels i 13:de--16:de årh., till en del först i nyare och nyaste tid, de öfriga colleges stiftades genom dotationer. Universitetet består nu af 21 colleges, med omkr. 3,000 studenter. Bland colleges är Christ Church (1525) det största och mest besökta. Äfven New college (1380), All Souls college (1437), Magdalen college (1456) och Brasenose (1509) hafva stora och ståtliga byggnader. Universitetsbiblioteket (Bodleian library) innehåller en bland de största boksamlingar i Europa (nära 400,000 bd tryckta böcker och omkr. 30,000 manuskript) och är med afseende på rikedom af orientaliska handskrifter kanske öfverlägset hvarje annat europeiskt bibliotek. Der förvaras äfven de s. k. Pomfret och Arundel marbles, Hopes samling af 200,000 porträttgravyrer, en tafvelsamling samt universitetets arkiv m. m. Andra till universitetet hörande byggnader och inrättningar äro Sheldonian theatre (öppnad 1669), i hvilken årligen firas minnet af universitetets välgörare, universitetstryckeriet l. Clarendon press, Taylor institution för studiet af moderna språk, Indian institute för studium af indiska språk, Radcliffe-observatoriet och universitetsobservatoriet, universitetsmuseet, med flere vetenskapliga samlingar, samt botaniska trädgården, den första i sitt slag i England (öppnad 1683). -- Staden omnämnes först 912 och uppstod sannolikt omkring ett nunnekloster, anlagdt under eller före 9:de årh. Under konung Alfreds tid var den myntort. 1009 brändes staden af danskarna. I 11:te årh. var O. en vigtig plats såväl i strategiskt hänseende såsom ett skyddsvärn för öfre Thamesdalen som i politiskt hänseende såsom tingsplats. Witenagemots höllos der 1015, 1036 och 1065. Under 12:te årh. var O. ofta kungligt residens, och under det följande årh. höllos der flere parlament, bl. a. det s. k. galna parlamentet 1258 (se England, sp. 545). Under inbördes kriget på 1640-talet var O., oaktadt borgarena i allmänhet voro parlamentets anhängare, det rojalistiska partiets hufvudqvarter, dit konungen efter sina lidna nederlag tog sin tillflykt. Först i Juni 1646 intogs staden af Fairfax. Det sista parlamentet i O. hölls 1681.
Oxford [å'ksförd], Robert Harley, earl of O., engelsk statsman, f. 1661, slöt sig till Vilhelm af Oranien vid revolutionen 1688 och valdes 1689 till medlem af underhuset. Detta tillhörde han derefter ända till 1711, då han blef lord. 1701--05 fungerade han till allmän belåtenhet såsom husets talman. I Maj 1704 blef han förste statssekreterare (utrikesminister). Men under sommaren 1707 fingo de ledande politiska personerna, Godolphin och makarna Marlborough, klart för sig, att han genom drottning Annas nya favorit, Abigail Hill, hvilken icke långt derefter blef m:rs Masham, utöfvade ett hemligt inflytande på ärendena, detta dertill i toryistisk riktning, och i Febr. 1708 aflägsnades han. Då drottningens och nationens växande ovilja mot det marlboroughska krigspartiet slutligen, i Aug. 1710, medförde Godolphins fall, blef O. skattkammarkansler och styrelsens chef. Han sökte nu sköta ärendena genom moderata af båda partierna, men möttes af båda med misstroende, så att endast en tillfällighet,
Källa: Project Runeberg ·
