Sida 563
Perspektivpump ...
Perspektivpump benämnes en af Althans först konstruerad vattenpump, i hvilken den vanliga kolfven är ersatt med rör, i hvilkas inre en ventil finnes. Ventilerna skjutas upp och ned genom de med packningsdosor försedda ändarna af sugröret och stigröret. G. R. D.
Persson, Matts, riksdagsman, bondeståndets kanske mest ansedde ledamot vid 1809 års riksdag, föddes d. 23 Juni (19 April?) 1754 i Utsund, Folkärna socken, Kopparbergs län. Han hade redan vid 1786 och 1800 års riksdagar varit fullmäktig i bondeståndet samt sedan sistnämnda riksdag haft plats i Riksgäldskontorets styrelse. Vid 1809 års vigtiga riksdag, som grundlade det nya statsskicket, satt han i Konstitutionsutskottet och Hemliga utskottet samt var synnerligen mån om att främja bondens och värna bergsmannens speciella intressen, men nödgades se riksdagshändelserna utveckla sig så raskt, att böndernas fordringar delvis skötos åt sidan. Han dog under riksdagens lopp, d. 20 Dec. 1809, och fick till följd deraf en mindre sedvanlig jordafärd. Hans ståndsbröder slogo en minnespenning öfver honom.
Persson (Pehrsson), Nils, riksdagsman, talman i bondeståndet, föddes d. 3 Jan. 1798 i Hornaryds församling af Kronobergs län. Tidigt gift, fick han genom sin hustru frälsehemmanet Kingstorp i Sjösås socken af Uppvidinge härad, hvarest han derefter bodde, med undantag af åren 1825--31. Fyra gånger var P. riksdagsfullmäktig, första gången 1844, då han påyrkade modifikationer i 1842 års stadga om folkundervisningen i riket, enär denna stadga vore alltför betungande för socknarnas ekonomi, uppställde öfverdrifna kunskapsmått och innehölle sväfvande föreskrifter. Vid sin andra riksdag, 1850, utnämndes han till bondeståndets talman, hvartill han var väl egnad genom sin goda talgåfva. Vid riksdagen 1853 tog han en framstående del i ståndets öfverläggningar samt yrkade bl. a. att det skadliga öfverflödet på bränvin skulle hämmas icke genom att undertrycka husbehofsbränningen, utan genom att hindra den stora bränvinsindustrien att utveckla sig. 1859 var han för andra gången talman. P. egde klart förstånd och mycket aktningsbjudande sjelfstudier. Efter landstingsinstitutionens uppkomst (1862) hedrades han af K. M:t med ordförandeskapet i Kronobergs läns landsting år 1864 och var 1865--68 tingets vice ordförande. I hemorten anlitades han mycket såsom ett slags fredsdomare. Död på Ringstorp d. 8 Aug. 1871. -- P. var systerson till professoren Per Sjöbring i Upsala, och dennes namn har upptagits af en son till P., biskopen i Kalmar stift doktor P. Sjöbring.
Perstorp, socken i Kristianstads län, Norra Åsbo härad. Areal 5,296 har. 943 innev, (1887). Annex till Oderljunga, Lunds stift, Norra Åsbo kontrakt.
Persvadera (Lat. persuadere), intala, öfvertala.
Pert (T. pert, paard, Holl. paard, egentl. häst), sjöv., fottåg, som hänger ungefär en meter nedom rår och bommar samt tjenar till fotfäste för sjömännen, då de göra loss eller beslå segel, refva m. m. På det folket under arbetet må få bröstet i höjd med rån, och för att perten må blifva mera jämnlöpande med denna, uppbäres han på vissa ställen af tåg, som äro fästa till rån och kallas ridare. På hvar sin sida om ridaren lägges rund perten ett slags knop, pertkunta (se Knop), som hindrar ridaren att förfara sig. En kort pert, som sitter ytterst på rånocken, benämnes nockpert. R. N.
Perth. 1. Grefskap i mellersta Skotland, skildt genom Grampian-bergen i v. och n. från Argyll, Inverness och Aberdeen, genom Ochil hills och Firth of Tay i s. ö. från Kinross, Clackmannan och Fife, genom floden Forth på en längre sträcka i s. från Stirling och i n. ö. utan naturlig gräns stötande till Forfar. Areal 6,547 qvkm. 129,007 innev. (1881), deraf 14,505 pers. i norra delen tala gaeliska. Beläget på gränsen till Höglanden, omfattar P. nästan allt, som är karakteristiskt för Skotland och erbjuder en rik omvexling af hög- och lågland. Mellan Grampianbergen i n., som med sina åsar och isolerade höjder fylla omkr. 4/5 af landet, samt Ochils i s. och deras fortsättning mot n. ö., Sidlaws, ligger ett mer eller mindre bredt lågland, hufvudsakligen bestående af floddalar: Strathtay, Strathmore, som sträcker sig in i Forfar, Strathearn och Menteith, mellan Teith och Forth, samt Carse of Gowrie, mellan Sidlaws och Firth of Tay. Nästan utan undantag flyta floder och strömmar mot ö. och s. ö. och nå hafvet genom hufvudfloderna Forth och Tay. I allmänhet utgå de från långsträckta sjöar (lochs), hvilka bildats i fördjupningar vid foten af bergen, och af hvilka många, såsom Loch Ericht, Rannoch, Dochart, Tay, Earn, Voil, Katrine och Lomond, utmärka sig för sin storlek och sina vackra omgifningar. Omkr. 1/5 af arealen är odlad jord. Industrien lemnar företrädesvis gröfre linnevaror, bomullsväfnader, sjalar o. d. Grefskapet genomskäres af flere jernvägar, af hvilka en går öfver Grampianbergen vid Drumonchterpasset (453 m.). I Skotlands historia har P. ett klassiskt rykte. Der lågo de genom Ossians sånger förevigade platserna, Macbeths slott samt den genom W. Scotts »Lady of the lake» berömda Loch Katrine. -- 2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vackert belägen vid foten af Kinnoul Mil, hufvudsakligen på högra stranden af Tay, öfver hvilken en stenbro för till förstaden Bridgead på andra sidan. 28,949 innev. (1881). Med undantag af kyrkan S:t John, som till hufvudsaklig del härstammar från 13:de årh., eger P. få byggnadsminnen qvar från medeltiden och har nu ett modernt utseende. P. har ett berömdt gymnasium och en 1760 stiftad akademi för filosofiska, matematiska och naturvetenskapliga studier. I stadens parker stå statyer af Walter Scott och prins Albert. Industrien sysselsätter sig hufvudsakligen med tillverkning af linneoch ylleväfnader. Staden är utgångspunkt för flere jernvägslinier (bl. a. höglandsbanan till Forres), och fartyg om 200 tons kunna gå upp till staden med last. Handeln är dock tämligen obetydlig. Omkr. 3 km. n. ö, om P., på venstra sidan af Tay, ligger Scone
Källa: Project Runeberg ·
